Teheranbo: Vi vet inte vad vi ska göra när iranier förbereder sig för möjligt krig

Spänningen stiger i Iran medan befolkningen förbereder sig för potentiell konflikt. Under de senaste veckorna har många iranier vidtagit omfattande förberedelser för vad de fruktar kan bli en fullskalig krigssituation.

Rapporter från Teheran visar att invånarna har hamstrat basvaror i stor skala. Många har lagrat tiotals kilo torrvaror och andra förnödenheter, samtidigt som vattenbehållare fylls för att klara eventuella avbrott i basala samhällsfunktioner.

”Folk tömmer sina frysar i förväg eftersom de är oroliga för längre strömavbrott”, förklarar en källa från huvudstaden. ”Ingen vill riskera att förlora livsmedel om infrastrukturen slås ut.”

Den växande oron manifesterades tydligt under lördagen då många familjer valde att hålla sina barn hemma från skolan, trots att det var en vanlig skoldag i landet. Beslutet speglar den utbredda osäkerheten som präglar vardagslivet.

”Vi hoppas på seger”, säger en invånare i Teheran när han tillfrågas om situationen.

Men uttalandet döljer en komplex verklighet. För många iranier handlar ”seger” inte om ett militärt övertag över Israel eller USA i en eventuell konflikt. Istället definierar många iranier en ”seger” som regimförändring inom landet.

Denna inställning återspeglar de djupa interna spänningar som präglat Iran under många år. De återkommande protesterna mot regimen, senast de omfattande demonstrationerna efter Mahsa Aminis död 2022, visar på ett utbrett missnöje med landets styrande skikt.

Den nuvarande situationen utspelar sig mot bakgrund av ökad regional spänning i Mellanöstern. Iran och Israel har under lång tid befunnit sig i en indirekt konflikt, men retoriken och aktionerna har intensifierats markant under de senaste månaderna.

Irans stöd till Hamas i Gaza och Hizbollah i Libanon har ytterligare komplicerat landets förhållande till Israel. Den senaste tidens eskalering av konflikten i Gaza har placerat Iran i en svår position, där regimen känner sig tvingad att visa stöd för sina allierade samtidigt som man vill undvika en direkt konfrontation som skulle kunna få förödande konsekvenser för landet.

Ekonomiskt befinner sig Iran redan i en utsatt position. Internationella sanktioner har under många år hämmat landets ekonomiska utveckling och försvårat vardagen för den genomsnittliga iraniern. En öppen konflikt skulle sannolikt förvärra den ekonomiska situationen ytterligare.

För den iranska regimen är situationen särskilt känslig då man står inför både externa hot och intern opposition. Regimen har konsekvent målat upp USA och Israel som huvudfiender, men många iranier ser annorlunda på saken.

”Regimen vill få oss att tro att hotet kommer utifrån, men många av oss ser det verkliga problemet inom våra egna gränser”, säger en annan teheranbo som önskar förbli anonym av säkerhetsskäl.

Preparationerna som invånarna vidtar är därför tvåeggade – de förbereder sig både för möjliga externa angrepp och för den instabilitet som skulle kunna följa av en regimkollaps.

Analytiker påpekar att den spända situationen skapar ett dilemma för västerländska beslutsfattare. Medan västvärlden generellt motsätter sig den iranska regimens politik, skulle en destabilisering av landet kunna leda till allvarliga humanitära konsekvenser och regional instabilitet.

För den vanlige iraniern handlar vardagen nu om att navigera mellan olika risker och osäkerheter. Medan internationella nyheter fokuserar på den geopolitiska spänningen, är många iranier mer oroade över grundläggande frågor som mattillgång, barnens säkerhet och ekonomisk överlevnad.

”Oavsett vad som händer måste vi vara förberedda”, säger en familjeförsörjare i Teheran. ”Vi har levt med kriser tidigare och kommer att göra det igen.”

Medan världen håller andan i väntan på nästa utveckling i konflikten, fortsätter iranierna att fylla sina skafferier – och att tysta hoppas på en framtid som ser annorlunda ut än deras nuvarande verklighet.