Spänningar ökar när federala styrkor sätts in i Chicago

Federala myndigheter har beslutat att sända soldater till Chicago, en åtgärd som redan väcker stark juridisk motreaktion från både staden och delstaten Illinois. Enligt Gregory Bovino från gränsbevakningsmyndigheten Border Patrol kommer trupperna främst att skyddas federala anläggningar och agera som specialstyrkor vid ”akuta situationer, såsom upplopp eller andra våldsamma händelser”.

Enligt uppgifter till Fox News har omkring 200 soldater initialt mobiliserats för en period på 60 dagar. Beslutet kommer mitt i en tid av ökade spänningar mellan federala myndigheter och lokala styrande i flera amerikanska städer.

Både delstaten Illinois och Chicagos stad har lämnat in ansökningar om förelägganden för att stoppa mobiliseringen. En federal domare kommer att behandla ärendet på torsdag, vilket kan avgöra om truppernas närvaro i staden blir kortvarig eller om den federala insatsen kan fortsätta enligt plan.

Detta är inte första gången som president Trumps administration har skickat federala styrkor till amerikanska städer. Nyligen stoppades ett liknande beslut att sätta in statlig militär i Portland, Oregon, genom ett domstolsbeslut. Portlands situation väckte stor uppmärksamhet när oidentifierade federala agenter anklagades för att ha gripit demonstranter utan tydlig juridisk grund.

På tisdagen öppnade president Trump för möjligheten att åberopa den amerikanska upprorslagen (Insurrection Act), en lagstiftning från 1807 som under särskilda omständigheter ger presidenten befogenhet att sätta in militär för att upprätthålla lag och ordning. Denna lag har historiskt använts sparsamt och senast åberopades den 1992 under upploppen i Los Angeles.

Chicagos borgmästare Lori Lightfoot har tidigare uttryckt stark kritik mot federala ingripanden och betonat att staden inte välkomnar sådana åtgärder. Hon har argumenterat att federala trupper kan förvärra spänningarna snarare än att lugna situationen.

Kritiker menar att presidentens åtgärder är politiskt motiverade inför presidentvalet senare i år, där lag och ordning har blivit en central valfråga. Förespråkare för de federala insatserna hävdar däremot att de är nödvändiga för att skydda federal egendom och upprätthålla säkerheten i städer där lokala myndigheter inte har lyckats hantera situationen.

Juridiska experter är delade i frågan om presidentens befogenheter i dessa situationer. Medan presidenten har vissa rättigheter att skydda federal egendom, är gränsen för federal inblandning i lokala polisfrågor konstitutionellt komplicerad.

Den planerade insatsen i Chicago sker mot bakgrund av en period med ökad oro över våld i staden. Chicago har under flera år kämpat med höga våldsnivåer, och under sommaren 2020 har staden upplevt en ökning av skjutningar och mord.

Den juridiska processen kring dessa insatser kommer sannolikt att skapa prejudikat för framtida förhållanden mellan federal och lokal makt i USA. Domstolsbeslutet på torsdag kommer noggrant att följas av juridiska observatörer, politiker och medborgare över hela landet.

Oavsett utgången förväntas spänningen mellan federal makt och lokal autonomi förbli en central fråga i amerikansk politik under kommande månader, särskilt när landet närmar sig presidentvalet i november.