Den tragiska skolskjutningen på Campus Risbergska skolan i Örebro, utförd av en 35-årig man, har återigen riktat fokus mot den svåra utmaningen att identifiera och förhindra våldsdåd utförda av ensamma gärningsmän. Polisen arbetar utifrån hypotesen att mannen agerade ensam, vilket tyvärr är ett allt vanligare scenario i dessa typer av attacker. Att upptäcka och avvärja hot från ensamma individer är betydligt mer komplicerat än att infiltrera och övervaka organiserade grupper. Avsaknaden av kommunikation med andra, hemliga förberedelser och den svårfångade naturen hos individens motiv gör det till en komplex uppgift för säkerhetstjänst och polis. Det kräver ett annat angreppssätt, med fokus på att identifiera beteendemönster, riskfaktorer och varningssignaler hos individer som kan vara på väg att radikaliseras eller planera våldsdåd.
Ensamma gärningsmän opererar i skuggorna, ofta utan att lämna tydliga spår för myndigheter att följa. De kan radikaliseras online, i slutna forum eller genom egenstudier, utan direkt kontakt med extremistgrupper. Denna självradikialisering gör det svårare för traditionella övervakningsmetoder att fånga upp signaler. Det ställer krav på ökad medvetenhet och uppmärksamhet från omgivningen, inklusive familj, vänner, kollegor och skolpersonal, för att upptäcka potentiella varningstecken. Tecken som kan tyda på en oroande utveckling kan vara plötsliga beteendeförändringar, social isolering, ökat intresse för våldsam ideologi, uttryck för hat eller aggressionsproblematik, samt anskaffning av vapen eller andra farliga föremål.
För att bemöta denna växande utmaning har bland annat FBI utvecklat metoder för att identifiera individer som kan utgöra ett hot. Dessa metoder bygger på beteendemässig analys och riskbedömning, där man försöker kartlägga individens psykologiska profil, sociala situation, ideologiska övertygelser och eventuella tidigare våldsamt beteende. FBI:s modell tar hänsyn till en rad faktorer, inklusive individens personliga historia, eventuella trauman, psykisk ohälsa, missbruksproblematik, samt exponering för våldsbejakande innehåll online. Genom att analysera dessa faktorer kan man skapa en mer komplett bild av individens riskprofil och bedöma sannolikheten för att denne ska begå ett våldsdåd.
En central del i FBI:s metod är att identifiera tecken på radikalisering, en process där individen gradvis anammar extrema åsikter och ideologier som rättfärdigar våld. Radikalisering kan ske inom olika ideologiska sfärer, från högerextremism och islamistisk extremism till våldsbejakande vänsterextremism och incels-rörelsen. Gemensamt för dessa ideologier är att de ofta präglas av konspirationsteorier, hatpropaganda och en dehumaniserande syn på vissa grupper. Genom att övervaka online-forum, sociala medier och andra kommunikationskanaler kan man identifiera individer som uttrycker stöd för våldsbejakande ideologier eller sprider hatpropaganda. Det är dock viktigt att skilja mellan yttrandefrihet och faktisk uppmaning till våld.
Utöver att identifiera tecken på radikalisering är det också viktigt att uppmärksamma andra varningssignaler som kan tyda på att en individ planerar ett attentat. Dessa signaler kan vara mer konkreta och handlingsinriktade, som exempelvis anskaffning av vapen eller sprängmedel, rekognosering av potentiella måltavlor, eller kommunikation med andra individer om planer på att begå våldsdåd. Det är viktigt att betona att ingen enskild faktor i sig är tillräcklig för att förutsäga ett våldsdåd. Det är snarare kombinationen av flera riskfaktorer och varningssignaler som bör väcka oro och leda till vidare utredning.
Att förebygga våldsdåd utförda av ensamma gärningsmän är en komplex och utmanande uppgift. Det kräver ett samarbete mellan olika aktörer, inklusive polis, säkerhetstjänst, skola, socialtjänst och civilsamhället. Det är också viktigt att öka medvetenheten och kunskapen om radikaliseringsprocesser och varningssignaler hos allmänheten. Genom att arbeta proaktivt och samarbeta kan vi förhoppningsvis förhindra fler tragedier som den på Campus Risbergska skolan. Det är avgörande att komma ihåg att tidiga insatser och stöd till individer som visar tecken på radikalisering eller psykisk ohälsa kan vara avgörande för att avvärja potentiella hot. Samhället måste vara vaksamt och rustat för att möta denna utmaning, samtidigt som vi värnar om grundläggande rättigheter och friheter.
