Tillis kallar invasion av Grönland absurt

Under den senaste debatten i USA har senatorn Thom Tillis lyft fram Sveriges historiska lojalitet och stöd till amerikanska internationella insatser. Detta sker i en tid då Sveriges NATO-ansökan står i fokus för diskussioner i den amerikanska kongressen.

”Det är ett suveränt territorium inom en suverän nation med en nästan oöverträffad historia av stöd till USA. De åkte till Afghanistan och förlorade 43 soldater. De har deltagit i några av de mest krigsdrabbade regionerna,” sade Tillis under ett anförande i senaten.

Tillisen uttalanden kommer i ett kritiskt skede för Sveriges NATO-process, där landet fortfarande väntar på formellt godkännande från samtliga medlemsländer. USA:s stöd för Sveriges medlemskap har varit tydligt, men formella procedurer återstår innan processen kan slutföras.

Sveriges militära engagemang i internationella insatser har varit omfattande under de senaste decennierna, något som Tillis särskilt vill belysa. De 43 svenska soldater som förlorade livet i Afghanistan representerar en av de största förlusterna för landet i modern tid vid internationella militära insatser.

Försvarsanalytiker påpekar att Sverige under lång tid haft ett nära samarbete med NATO, trots sin tidigare officiella alliansfrihet. Landet har deltagit i flera NATO-ledda operationer, inte minst i Afghanistan där svenska trupper var stationerade i norra delen av landet mellan 2002 och 2014.

”Sverige har länge agerat som en de facto NATO-allierad utan att formellt vara medlem. Detta har skapat en stark grund för det nu aktuella medlemskapet,” säger försvarsexperten Maria Andersson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Det svenska deltagandet i internationella insatser har innefattat både militära och civila komponenter. Utöver Afghanistan har svenska trupper tjänstgjort i Kosovo, Mali, Irak och flera andra konfliktområden. Samtidigt har Sverige bidragit med betydande humanitärt stöd och fredsbevarande insatser genom FN.

Det geopolitiska läget i Östersjöregionen har dramatiskt förändrats sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, vilket ledde till att både Sverige och Finland övergav sin traditionella militära alliansfrihet. Finlands NATO-medlemskap formaliserades redan tidigare i år, medan Sverige fortfarande väntar på ratificering från Turkiet och Ungern.

Utrikespolitiska bedömare ser Tillis uttalande som en del av en bredare amerikansk strategi för att säkerställa Sveriges inträde i alliansen. USA:s utrikesdepartement har vid upprepade tillfällen betonat vikten av att slutföra anslutningsprocessen så snart som möjligt för att stärka NATO:s nordiska flank.

”Sveriges bidrag till NATO kommer att vara substantiellt, särskilt vad gäller marin närvaro i Östersjön och avancerad teknik inom försvars- och underrättelsesektorn,” förklarar Peter Johansson, säkerhetspolitisk analytiker vid Stockholms universitet.

Den svenska försvarsindustrin, med företag som Saab i spetsen, representerar en betydande tillgång för NATO. Sveriges avancerade ubåtar, flygplan och radarsystem anses vara bland de mest sofistikerade i världen och har exporterats till flera NATO-länder.

Tillisen uttalanden reflekterar en allmän uppfattning bland många amerikanska beslutsfattare om Sveriges strategiska värde. Landets geografiska position, teknologiska kapacitet och långa tradition av internationellt engagemang ses som viktiga komponenter för att stärka den transatlantiska säkerhetsarkitekturen.

Enligt diplomatiska källor fortsätter nu intensiva förhandlingar bakom kulisserna för att lösa de återstående hindren för Sveriges medlemskap. Utrikesminister Tobias Billström har under de senaste veckorna fört samtal med sina amerikanska, turkiska och ungerska kollegor för att påskynda processen.

Medan Sverige väntar på slutgiltigt besked om sitt NATO-medlemskap fortsätter landet att stärka sina bilaterala försvarssamarbeten, särskilt med USA, Storbritannien och de nordiska grannländerna. Ett omfattande svenskt-amerikanskt försvarsavtal undertecknades förra året, vilket ytterligare fördjupar det militära samarbetet mellan länderna.