Politisk skiftning i Tjeckien: Babis och hans högerparti ”Ano” mot valsegern

I skuggan av de pågående valen i Tjeckien lämnar den tidigare premiärministern Andrej Babis inga förhastade slutsatser. ”Ingenting är klart, vi har inte vunnit än,” sade den 71-årige politikern när han besökte en vallokal i Ostrava under lördagen.

Opinionsmätningarna pekar dock på att Babis parti Ano (”Ja” på tjeckiska) står inför en betydande framgång i helgens val. Partiet har under de senaste åren genomgått en markant ideologisk förändring under Babis ledarskap. Från att tidigare ha positionerat sig som liberalt har Ano gradvis rört sig allt längre högerut på den politiska skalan.

Den politiska transformationen har inneburit att Babis numera driver en tydlig ”Tjeckien först”-politik, något som påminner om andra nationalistiska rörelser i Europa. Särskilt anmärkningsvärt är hans nära förbindelser med Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Slovakiens Robert Fico, två centraleuropeiska ledare som står betydligt närmare Rysslands Vladimir Putin än många av sina europeiska kollegor.

Detta skifte avspeglas även i Babis utrikespolitiska ställningstaganden. En av hans mest kontroversiella positioner är löftet att stoppa Tjeckiens militära stöd till Ukraina i deras försvar mot Rysslands invasion. Detta skulle innebära en betydande förändring för ett land som hittills stått bakom EU:s gemensamma linje i Ukrainafrågan.

Klimatpolitiken utgör ytterligare ett område där Babis vill se förändringar. Han har uttryckt tydlig skepsis mot EU:s klimatarbete och förespråkar nedskärningar i unionens åtgärder mot klimatkrisen. Detta går emot den rådande europeiska politiska konsensus kring klimatfrågans allvar och behovet av gemensamma åtgärder.

Valet i Tjeckien äger rum i en tid då flera centraleuropeiska länder uppvisar växande euroskepticism och nationalistiska strömningar. Ungern under Orbán har länge varit ett exempel på detta, och med Ficos återkomst till makten i Slovakien förra året har trenden förstärkts. Om Babis parti nu vinner valet kan det innebära att ytterligare ett centraleuropeiskt land rör sig i samma riktning.

Vallokalerna håller öppet mellan klockan 08 och 14 under lördagen, och det definitiva resultatet väntas senare under kvällen. Många bedömare ser valresultatet som avgörande för Tjeckiens framtida förhållande till såväl EU som till konflikten i Ukraina.

Det är värt att notera att Tjeckien historiskt sett har haft komplicerade relationer till Ryssland. Landet var en del av Warszawapakten under det kalla kriget och upplevde den sovjetiska invasionen 1968 som krossade ”Pragvåren”. Denna historia har bidragit till en generellt Rysslandskritisk hållning i tjeckisk politik efter kommunismens fall. Babis mer Rysslandsvänliga position representerar därför ett potentiellt betydelsefullt skifte.

Ekonomiska faktorer spelar också roll i valet. Tjeckien har, liksom många andra europeiska länder, kämpat med inflationstryck och ekonomisk osäkerhet efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. Babis har använt den ekonomiska oron för att argumentera för en mer självständig tjeckisk politik och mindre integration med EU.

För EU:s del representerar utvecklingen i Tjeckien ytterligare en utmaning i en redan komplicerad politisk situation. Med växande stöd för högernationalistiska partier i flera medlemsländer och ett stundande EU-val senare i år, kan Tjeckiens val ses som en indikator på bredare politiska vindar i regionen.