Trump beordrar 25 procents straffavgifter på alla länder som handlar med Iran

USA:s tidigare president och republikanska presidentkandidat Donald Trump har aviserat planer på att införa 25 procents strafftullar på alla länder som bedriver handel med Iran om han återvänder till Vita huset. Uttalandet kom i samband med ett kampanjevenemang i Pennsylvania och representerar en betydande skärpning av den ekonomiska utrikespolitiken gentemot den islamiska republiken.

”Vi kommer att införa tullar på 25 procent på varje land som gör affärer med Iran tills de slutar finansiera terrorism”, förklarade Trump inför sina anhängare. Förslaget skulle potentiellt drabba flera av USA:s viktigaste handelspartners, inklusive Kina, Indien och flera europeiska länder som fortsatt att upprätthålla ekonomiska förbindelser med Teheran.

Uttalandet kommer vid en tidpunkt då spänningarna mellan Iran och väst befinner sig på en historiskt hög nivå. Efter det iranska missilattacken mot Israel tidigare i oktober har det internationella samfundet debatterat hur man bäst hanterar Irans regionala aktiviteter och kärntekniska ambitioner.

Kina är för närvarande Irans största handelspartner med ett årligt handelsutbyte som överstiger 15 miljarder dollar. Landet importerar stora mängder iransk olja trots amerikanska sanktioner. En implementering av Trumps föreslagna tullar skulle därmed kunna utlösa en allvarlig handelskonflikt mellan världens två största ekonomier.

Även Indien, Förenade Arabemiraten och flera europeiska länder har betydande ekonomiska relationer med Iran. För dessa nationer skulle strafftullar på 25 procent innebära en svår balansgång mellan amerikanska handelskrav och deras egna ekonomiska intressen.

Ekonomiska experter varnar för att ett sådant omfattande tullsystem skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomin. ”Denna typ av breda strafftullar skulle troligen leda till motåtgärder från drabbade länder och riskerar att utlösa en kedjereaktion av handelshinder världen över”, säger Maria Nilsson, handelspolitisk analytiker vid Stockholms universitet.

På råvarumarknaden reagerade oljepriserna omedelbart på nyheten med en måttlig uppgång, då investerare befarar ytterligare begränsningar av Irans oljeexport. Iran är en betydande oljeproducent med reserver som tillhör världens största, trots att landets export redan är kraftigt begränsad av befintliga amerikanska sanktioner.

Förslaget skulle också innebära ett betydande avsteg från den politik som president Joe Biden har fört, där hans administration har försökt återuppliva kärnenergiavtalet med Iran från 2015, vilket Trump drog sig ur under sin tid som president. Biden-administrationen har dock ännu inte kommenterat Trumps förslag.

Irans regering avvisade snabbt Trumps uttalande genom sin utrikesminister, som kallade det ”ytterligare ett exempel på USA:s imperialistiska ambitioner” och betonade att ”Iran kommer att fortsätta försvara sin ekonomiska suveränitet”.

Europeiska ledare har uttryckt oro över förslaget. Den tyska utrikesministern påpekade att ”unilaterala handelsåtgärder sällan leder till önskat resultat och riskerar att skada alla inblandade parter”. Frankrike och Storbritannien har hittills avstått från att kommentera direkt, men EU-kommissionen har bekräftat att man noga följer utvecklingen.

För svenska företag med internationella affärsförbindelser kan förslaget innebära nya utmaningar. Även om den direkta handeln mellan Sverige och Iran är begränsad, skulle indirekta affärsrelationer genom tredje part potentiellt kunna påverkas av de föreslagna tullarna.

Trump har under sin kampanj konsekvent förespråkat en hårdare linje mot Iran, men detta senaste förslag representerar den mest omfattande ekonomiska åtgärd han hittills föreslagit. Politiska bedömare påpekar att uttalandet kommer under en intensiv period av presidentkampanjen, där utrikespolitiska frågor blivit allt viktigare för amerikanska väljare efter de senaste månadernas eskalerande konflikter i Mellanöstern.

Det återstår att se om förslaget kommer att konkretiseras i form av detaljerade policydokument eller om det främst är ett kampanjutspel avsett att understryka Trumps tuffa hållning mot Iran. Oavsett vilket signalerar uttalandet en potentiell återgång till den konfrontativa linje som präglade hans första presidentperiod.