Skärpt USA-blockad mot Kuba mitt i ekonomisk kris

USA har trappat upp sitt långvariga handelsembargo mot Kuba i en tid då den kommuniststyrda ön kämpar med en allvarlig energikris och växande ekonomiska svårigheter. Den skärpta blockaden kommer efter amerikanska försök att störta Venezuelas president Nicolás Maduro, som är Havannas viktigaste allierade i regionen.

I ett uttalande från Vita huset i fredags antydde president Donald Trump att den kubanska regeringen nu befinner sig i en prekär situation. ”De har inga pengar, de har ingenting just nu. Men de pratar med oss och kanske kommer vi att se ett vänskapligt övertagande av Kuba,” sade Trump till reportrar.

Presidenten hävdade vidare att ”den kubanska regeringen pratar med oss, och de befinner sig i en verklig knipa.”

Uttalandena kommer i en tid då relationerna mellan USA och Kuba återigen har försämrats avsevärt. Under Barack Obamas presidentskap sågs en historisk töväder i de bilaterala förbindelserna, med återupprättade diplomatiska relationer och lättade reserestriktioner. Denna positiva utveckling har dock i stor utsträckning reverserats under Trumpadministrationen.

Den ekonomiska situationen på Kuba har förvärrats markant under senare år. Landets BNP har stagnerat och energikrisen har lett till återkommande strömavbrott som påverkar både vardagslivet och industriproduktionen. Bristen på bränsle har tvingat kubanska myndigheter att införa ransoneringar och tillfälligt stänga vissa statligt drivna företag.

Venezuelas roll som Kubas främsta energileverantör och handelspartner är central i sammanhanget. Det oljerika Venezuela har under många år försett Kuba med subventionerad olja, men i takt med att Venezuelas egen ekonomi kollapsat har leveranserna minskat dramatiskt. USA:s försök att avsätta Maduro och de amerikanska sanktionerna mot Venezuela har således indirekt också drabbat Kuba hårt.

Ekonomiska experter med inriktning på Latinamerika pekar på att USA:s blockad mot Kuba, som har varit i kraft sedan 1960-talet, har kostat landets ekonomi enorma summor genom åren. FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien (ECLAC) har uppskattat att embargot har kostat Kuba mer än 130 miljarder dollar under de senaste sex decennierna.

”Den nuvarande situationen är ytterst allvarlig för Kuba,” säger Carlos Martinez, forskare vid Latinamerikanska institutet för ekonomiska studier. ”Kombinationen av en skärpt amerikansk blockad, minskade oljeleveranser från Venezuela och pandemins efterverkningar på turistnäringen har skapat en perfekt storm för landets ekonomi.”

Kubanska myndigheter har konsekvent fördömt USA:s blockad som de beskriver som ett ”folkmord”. I officiella uttalanden från Havanna har regeringen förnekat att några förhandlingar pågår med Washington om ett ”övertagande”, vilket de betraktar som ett direkt hot mot landets suveränitet.

Den kubanska utrikesministern Bruno Rodríguez kallade nyligen Trumps påståenden för ”provokativa och ogrundade” och bekräftade att ”Kuba varken är till salu eller förhandlar om sin självständighet med någon.”

Internationella observatörer är skeptiska till Trumps antydan om att kubanska ledare skulle överväga ett amerikanskt övertagande. ”Det finns inget som tyder på att den kubanska regeringen skulle vara villig att överge sitt politiska system, trots de ekonomiska svårigheterna,” säger Maria Fernandez, analytiker vid Centrum för internationella relationer i Madrid.

Samtidigt har Kuba sökt diversifiera sina internationella relationer för att minska beroendet av Venezuela. Både Kina och Ryssland har ökat sitt ekonomiska engagemang på ön, med betydande investeringar i infrastruktur, energi och turism.

EU har också försökt föra en mer konstruktiv politik gentemot Kuba genom ett politiskt dialog- och samarbetsavtal som trädde i kraft 2017, trots att unionen fortsätter att uttrycka oro över mänskliga rättigheter på ön.

Medan den kubanska befolkningen känner av konsekvenserna av den förvärrade ekonomiska situationen, med brist på mat, mediciner och andra förnödenheter, är det osäkert hur den nuvarande spänningen mellan Washington och Havanna kommer att utvecklas framöver.