Efter sin frigivning från israeliskt förvar har klimataktivisten Greta Thunberg återvänt till Europa, vilket föranlett skarpa kommentarer från USA:s tidigare president Donald Trump.

”Hon är en bråkmakare som inte kan hantera sin ilska. Jag tycker att hon borde träffa en läkare. Hon är en ung person och så arg, hon är galen”, sade Trump under en presskonferens i Ovala rummet.

Thunberg anlände till Grekland på måndagen efter att ha släppts från Israel där hon tillsammans med hundratals andra aktivister frihetsberövats. Gruppen hade försökt bryta den israeliska blockaden mot Gaza, en aktion som ledde till deras gripande av israeliska myndigheter.

Aktivisterna deltog i en hjälpkonvoj som syftade till att leverera förnödenheter till civilbefolkningen i Gaza, där den humanitära situationen har förvärrats avsevärt sedan konflikten mellan Israel och Hamas eskalerade i oktober förra året. Blockaden av Gaza har varit föremål för internationell kritik, där många humanitära organisationer hävdar att den försvårar tillgången till livsnödvändiga förnödenheter för områdets invånare.

Trumps uttalande om Thunberg är inte första gången den tidigare presidenten riktar kritik mot den svenska klimataktivisten. Deras meningsskiljaktigheter sträcker sig flera år tillbaka, med början under Trumps presidenttid då Thunbergs klimataktivism fick internationellt genomslag.

Thunberg har sedan hon släpptes inte kommenterat Trumps senaste uttalanden. Hon har istället fokuserat på att uppmärksamma situationen i Gaza och fortsätta sina klimatprotester, som gjort henne till en av världens mest kända unga aktivister.

Händelsen belyser den fortsatta politiska polariseringen kring både klimatfrågor och konflikten i Mellanöstern. Thunbergs engagemang i Gaza-frågan representerar en breddning av hennes aktivism från klimatfokus till bredare humanitära frågor, något som både hyllats och kritiserats av olika politiska läger.

Israeliska myndigheter har försvarat blockaden som en nödvändig säkerhetsåtgärd för att förhindra att vapen och andra resurser når Hamas, som kontrollerar Gaza och som är klassad som en terrororganisation av flera länder, inklusive USA och EU. Kritiker menar dock att blockaden utgör ett kollektivt straff mot hela Gazas befolkning.

Thunbergs frigivning och återkomst till Europa har väckt blandade reaktioner. Medan hennes anhängare ser henne som en modig röst för både klimaträttvisa och mänskliga rättigheter, anser kritiker att hon saknar den diplomatiska erfarenhet och nyanserade förståelse som krävs för att konstruktivt påverka komplexa geopolitiska konflikter.

Samtidigt pågår den amerikanska presidentvalskampanjen där Trump söker återvända till Vita huset. Hans kommentarer om Thunberg kan ses i kontexten av hans bredare politiska strategi att distansera sig från progressiva sociala rörelser och miljöaktivism, positioner som är populära bland hans politiska bas.

Thunbergs framtida aktivism kommer sannolikt fortsätta att väcka starka reaktioner från olika politiska håll. Den unga svenskans förmåga att få internationell uppmärksamhet för de frågor hon engagerar sig i förblir anmärkningsvärd, oavsett om det gäller klimatkris eller humanitära katastrofer.

Internationella observatörer följer noga utvecklingen både i Gaza och hur olika aktörer, från gräsrotsaktivister som Thunberg till världsledare som Trump, positionerar sig i förhållande till konflikten och dess humanitära konsekvenser.