En nyligen uppkommen situation mellan USA och Venezuela har skapat internationell uppståndelse efter att den tidigare amerikanska presidenten Donald Trump påstått att USA har tagit kontroll över det latinamerikanska landet.

Enligt uttalanden som Trump gjorde i en intervju med NBC, ska amerikanska specialstyrkor ha genomfört en attack mot Venezuela under helgen, där president Nicolás Maduro påstås ha gripits. Den kontroversiella uppgiften har väckt stor uppmärksamhet i internationella mediekretsar.

”Det kommer att ta tid innan val kan hållas i Venezuela,” sade Trump i intervjun. ”Det är inte möjligt att hålla val just nu. Det finns inte ens ett sätt för människor att rösta.”

Trump hävdar att Venezuelas tillförordnade president Delcy Rodríguez ska ha samarbetat med amerikanska tjänstemän efter att Maduro förts bort från landet. Enligt uppgifterna ska USA inom kort fatta beslut om huruvida befintliga sanktioner mot Rodríguez ska lyftas.

Venezuela har under flera år varit föremål för omfattande amerikanska sanktioner, riktade mot både landets oljeindustri och mot enskilda individer i den venezolanska regeringen. Sanktionerna har kritiserats för att förvärra den redan svåra humanitära situationen i landet.

Enligt påståendena ska Maduro tillsammans med sin fru, Cilia Flores, ha förts till New York för att ställas inför rätta. De anklagas för vad USA kallar ”narkoterrorism” – anklagelser som den venezolanska regeringen tidigare bestämt har avvisat som politiskt motiverade.

Venezuelas oljeindustri, en gång en av världens mest produktiva, har under de senaste åren kollapsat under trycket av både politisk instabilitet och internationella sanktioner. Landets BNP har krympt dramatiskt sedan 2013, och miljontals venezuelaner har flytt landet till följd av den ekonomiska och politiska krisen.

Venezuela har en av världens största bevisade oljereserver, vilket gör landet till en betydande geopolitisk aktör på den globala energimarknaden. Trots dessa naturresurser har produktionen fallit kraftigt under Maduros styre, från cirka 3 miljoner fat per dag 2013 till under 700 000 fat per dag under senare år.

Den påstådda amerikanska interventionen skulle kunna få betydande konsekvenser för den regionala säkerhetsbalansen i Latinamerika. Venezuela har nära band till både Ryssland och Kina, som har investerat betydande resurser i landet och stöttat Maduro-regimen diplomatiskt.

Det är värt att notera att Maduro nyligen utropades som segrare i ett omstritt presidentval i Venezuela, ett val som stora delar av det internationella samfundet har ifrågasatt. Oppositionen, ledd av Edmundo González Urrutia och María Corina Machado, har hävdat omfattande valfusk.

Om uppgifterna bekräftas skulle detta vara en extraordinär utveckling i de redan ansträngda relationerna mellan USA och Venezuela. Amerikanska regeringar har länge kritiserat Maduro för auktoritära tendenser och kränkningar av mänskliga rättigheter.

Den venezolanska befolkningen har under de senaste åren lidit av hyperinflation, brist på grundläggande förnödenheter och en kollapsande infrastruktur. FN uppskattar att över sex miljoner människor har lämnat landet sedan 2014, vilket gör krisen till en av de största flyktingkriserna i världen.

Reaktionerna från andra latinamerikanska länder har varit blandade under Maduros styre, där vissa vänsterregimer har visat stöd medan andra, mer USA-vänliga regeringar har fördömt regimen.

Det återstår att se hur denna situation utvecklas och om uppgifterna om den amerikanska militära insatsen kan bekräftas av oberoende källor.