Trumps skarpa varning till Iran efter dödliga protester

Iranska ledare kontaktade under gårdagen USA:s president Donald Trump för att planera ett möte, enligt uppgifter som presidenten själv lämnade till journalister ombord på Air Force One. Trots planerna för diplomatiska samtal uttryckte Trump att USA kan behöva agera innan mötet äger rum.

”Irans ledare ringde igår (lördag),” berättade Trump för reportrarna. ”Ett möte planeras, men vi kanske måste agera innan dess.”

Uttalandet kommer mot bakgrund av omfattande demonstrationer i Iran där över 500 personer rapporteras ha dödats av regimen. Uppgifterna kommer från den USA-baserade människorättsorganisationen Human Rights Activists News Agency (HRANA), som följer utvecklingen i landet.

Trump betonade allvaret i situationen: ”Vi tar detta på största allvar. Militären undersöker situationen och vi överväger mycket kraftfulla alternativ. Vi kommer att fatta ett beslut.”

Den amerikanske presidenten har tidigare utfärdat varningar om att USA skulle ”slå till mycket hårt” om demonstranter dödas i Iran. När han fick frågan om Iran nu hade passerat hans röda linje svarade Trump: ”Det verkar som att de börjar göra det.”

Protesterna som skakar Iran startade i slutet av december när butiksägare gick ut på gatorna för att uttrycka sitt missnöje med skenande priser och sjunkande levnadsstandard. Sedan dess har demonstrationerna växt explosionsartat och omfattar nu hela landet.

Missnöjet har sin grund i landets katastrofala ekonomiska situation, med hög inflation och en valuta, rialen, som kollapsat i värde. Demonstrationerna påminner om den protestvåg som följde efter den unga kvinnan Mahsa Zhina Aminis död i den så kallade moralpolisens förvar 2022. Precis som då riktas ilskan mot hela regimen.

Situationen utgör en betydande utmaning för de diplomatiska relationerna mellan USA och Iran, som under flera decennier präglats av spänningar. Trumps administration har sedan tidigare fört en hård politik gentemot Iran, med omfattande ekonomiska sanktioner som ytterligare förvärrat landets ekonomiska problem.

Experter på området menar att den ekonomiska krisen i Iran har flera orsaker. Förutom internationella sanktioner bidrar även inhemsk misskötsel och korruption till problemen. Enligt ekonomiska bedömare har inflationen i Iran nått nivåer som gör det omöjligt för många medborgare att köpa grundläggande förnödenheter.

Den iranska valutan har tappat mer än 70 procent av sitt värde under de senaste åren, vilket kraftigt försämrat köpkraften för landets 85 miljoner invånare. Arbetslösheten är hög, särskilt bland unga, där den uppskattas överstiga 30 procent.

Protesterna anses vara de mest omfattande sedan den islamiska revolutionen 1979, och demonstranterna kräver nu fundamentala förändringar i landets styrelseskick. Regimen har svarat med våld, massarresteringar och internetbegränsningar för att kväva protesterna.

Internationella observatörer uttrycker oro för att spänningarna mellan USA och Iran kan eskalera ytterligare om våldet mot demonstranterna fortsätter. FN och flera människorättsorganisationer har uppmanat den iranska regimen att visa återhållsamhet och respektera medborgarnas rätt till fredliga protester.

Det planerade mötet mellan amerikanska och iranska representanter ses av många bedömare som en möjlighet att minska spänningarna, men Trumps hot om eventuella militära åtgärder kan komplicera de diplomatiska ansträngningarna.

Flera europeiska länder har också fördömt våldet mot demonstranterna och uppmanat till dialog. EU överväger ytterligare sanktioner mot den iranska regimen om situationen inte förbättras.

Utvecklingen följs noga av grannländer i regionen, där en potentiell konflikt mellan USA och Iran skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den regionala stabiliteten, särskilt i länder som Irak, Syrien och Libanon där Iran har betydande inflytande.