I spänningarna mellan USA och Iran öppnar bägge parter för dialog, samtidigt som krigsretoriken fortsätter att eskalera. USA:s president Donald Trump hävdade vid en presskonferens i Vita huset att Iran är villigt att förhandla, och nämnde även att det finns en tidsfrist för ett iranskt svar – dock utan att specificera när denna löper ut.

Uttalandet kommer efter månader av ökande spänningar mellan de två länderna, som nått nya höjdpunkter den senaste veckan. Konflikten har sina rötter i USA:s beslut att dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran 2018, följt av återinförandet av ekonomiska sanktioner som allvarligt skadat den iranska ekonomin.

Tidigare på fredagen gjorde den iranske utrikesministern Abbas Araghchi ett uttalande som delvis bekräftar Trumps påstående. Vid en presskonferens i Istanbul meddelade Araghchi att Iran är ”redo för dialog”, men betonade samtidigt att det för närvarande inte finns några konkreta planer för samtal med USA.

Araghchi framförde tydliga villkor för vad han beskrev som ”rättvisa och jämlika förhandlingar”, men balanserade detta med en varning som speglar landets officiella hållning: ”Den islamiska republiken Iran är redo för förhandlingar, men också för krig.”

Situationen kompliceras av att Trump tidigare i veckan tillkännagav att en ”massiv krigsflotta” är på väg mot Iran. I samband med detta uppmanade den amerikanska presidenten Iran att komma till förhandlingsbordet eller möta militära attacker. Det iranska svaret lät inte vänta på sig – landet förklarade sig berett att ”svara som aldrig förr”.

Denna utveckling sker mot bakgrund av flera års diplomatiska motsättningar mellan länderna. Efter USA:s uttåg ur kärnenergiavtalet 2018 har Iran gradvis dragit sig tillbaka från sina åtaganden enligt avtalet och återupptagit delar av sitt kärntekniska program, vilket väckt oro i det internationella samfundet.

Regionala experter pekar på att den nuvarande situationen är särskilt farlig eftersom båda sidor känner sig pressade att inte visa svaghet. För Trumpadministrationen handlar det om att framstå som handlingskraftig i en region där USA:s inflytande upplevs vara på nedgång, medan den iranska regimen står inför inrikespolitiska utmaningar och inte har råd att framstå som eftergiven mot en historisk fiende.

Europeiska länder, som fortfarande är parter i kärnenergiavtalet, har upprepade gånger försökt medla mellan USA och Iran, hittills utan större framgång. EU:s utrikeschef har nyligen uppmanat till återhållsamhet från båda sidor och betonat vikten av diplomatiska lösningar.

Den amerikanska flottstyrkan som nu är på väg mot iranska vatten inkluderar enligt Pentagon hangarfartyget USS Nimitz med tillhörande stridsgrupp, vilket representerar en betydande militär kapacitet. Detta är den största amerikanska militära närvaron i regionen sedan spänningarna mellan länderna började eskalera.

Oljemarknaderna har redan reagerat på den ökade spänningen med prisuppgångar på över fem procent den senaste veckan, då investerare fruktar att en eventuell konflikt kan störa oljeflödet genom det strategiskt viktiga Hormuzsundet, genom vilket cirka 20 procent av världens oljetransporter passerar.

Samtidigt som den diplomatiska retoriken fortsätter att pendla mellan förhandlingsvilja och krigsvarningar, håller världssamfundet andan i väntan på nästa utveckling i denna volatila situation som har potentialen att destabilisera hela Mellanöstern.