Trump kallar hem nationalgardet från Chicago, Los Angeles och Portland

President Donald Trump har meddelat att han omedelbart drar tillbaka de enheter från nationalgardet som utplacerats i Chicago, Los Angeles och Portland. Beskedet lämnades via ett inlägg på hans sociala medieplattform Truth Social.

”Vi tar bort nationalgardet från Chicago, Los Angeles och Portland,” skrev Trump i sitt meddelande. Beslutet kommer kort efter att Högsta domstolen förra veckan blockerade presidentens order om att assistera i insatser för att begränsa migration.

Presidentens tillbakadragande av trupperna är dock enligt honom själv inte ett slutgiltigt nederlag. Trump antydde i samma inlägg att återkomst av nationalgardets närvaro i städerna kan bli aktuell: ”Vi kommer att återvända, förhoppningsvis i en mycket annorlunda och starkare form, när brottsligheten ökar igen.”

I Los Angeles har soldaterna redan lämnat staden efter att Trump skickade dit dem som en del av ett bredare åtgärdspaket med syfte att minska migration och bekämpa brottslighet. Situationen i Chicago och Portland ser annorlunda ut – där finns fortfarande personal på plats, men de har inte kunnat patrullera gatorna på grund av juridiska processer kring deras utplacering.

Trumps beslut att placera ut nationalgardet i storstäder har väckt debatt sedan det tillkännagavs. Kritiker har påpekat att presidenten främst valt att skicka soldater till områden som styrs av demokratiska borgmästare, vilket har lett till anklagelser om att åtgärden är politiskt motiverad snarare än ett genuint försök att tackla våldsbrott.

Frågan om nationalgardet i amerikanska städer berör bredare spänningar kring federal makt kontra lokalt självstyre. Flera borgmästare i de berörda städerna har uttryckt oro över militariseringen av polisarbetet och hävdat att lokala polismyndigheter är bättre lämpade att hantera brottsbekämpning.

Högsta domstolens beslut att blockera presidentens order markerar en betydande juridisk motgång för Trumps strategi att använda federala resurser för att ta itu med vad han beskriver som en brottslighets- och migrationskris.

Experter på inhemsk säkerhet har noterat att användningen av nationalgardet för polisarbete i amerikanska städer är ovanlig och reser frågor om lämplig resursanvändning. Traditionellt har nationalgardet främst använts vid naturkatastrofer och andra krissituationer där lokal kapacitet är överväldigad.

Trumps beslut att dra tillbaka trupperna kommer vid en tidpunkt då flera amerikanska storstäder fortfarande brottas med utmaningar relaterade till brottslighet, även om statistiken varierar kraftigt mellan olika områden. Vissa städer har upplevt minskningar av våldsbrott under de senaste åren, medan andra har sett ökningar.

I Portland, som blev centrum för omfattande protester under 2020, har spänningarna mellan federala myndigheter och lokala myndigheter varit särskilt ansträngda. Stadens ledning har konsekvent motsatt sig federal inblandning i lokala brottsbekämpningsinsatser.

Tillbakadragandet av nationalgardet väcker nu frågor om Trumpadministrationens nästa steg i dess invandrings- och brottsbekämpningspolitik, särskilt efter motgången i Högsta domstolen. Presidentens antydning om att återvända ”i en mycket annorlunda och starkare form” signalerar att han inte har övergett sin strategi trots juridiska hinder.

Kritiker av presidenten ser tillbakadragandet som en bekräftelse på att utplaceringen var ett politiskt utspel snarare än ett verkligt försök att förbättra säkerheten, medan Trumps anhängare ser det som ytterligare ett exempel på hur presidenten hindras från att genomföra sin politik av vad de uppfattar som politiskt motiverade juridiska processer.