Tusentals träd i södra Sverige ska göras äldre för att gynna biologisk mångfald

I Sveriges sydliga skogar pågår nu ett banbrytande miljöprojekt som kan komma att förändra hur vi tänker kring skogsförvaltning och biologisk mångfald. Ett omfattande arbete med så kallad veteranisering av träd har inletts, med en prislapp på 86 miljoner kronor och en planerad löptid fram till 2030, rapporterar SVT Nyheter Helsingborg.

Projektet omfattar totalt 5 300 lövträd i olika regioner – från Skånes lummiga skogar till Hallandsåsens sluttningar, samt områden i Blekinge och Kronoberg. Även fyra områden i Belgien ingår i denna ambitiösa satsning, vilket ger projektet en internationell dimension.

Men vad innebär egentligen veteranisering? Denna relativt nya metod handlar om att medvetet skapa äldre trädkaraktärer hos yngre träd, för att snabbare uppnå de värdefulla egenskaper som annars tar århundraden att utveckla naturligt.

”Ett träd kan leva upp till 400 år, men när de når omkring 200 års ålder börjar de bli särskilt viktiga för den biologiska mångfalden. De utvecklar sprickor och håligheter som gynnar mossor, svampar, men också insekter, fåglar och fladdermöss”, förklarar projektledare Tove Hultberg för SVT.

Dessa åldrade träd, eller veteranträd som de kallas, utgör ett slags biologiska hotell där tusentals arter kan leva och föröka sig. I dagens brukade skogar är dock sådana gamla träd en bristvara, då de flesta avverkas långt innan de når sin biologiska potential.

Urvalsprocessen för vilka träd som veteraniseras är minutiös. Skogliga experter identifierar noggrant vilka individer som lämpar sig bäst för processen, med hänsyn till faktorer som art, placering och potential att utveckla värdefulla strukturer. Genom att skapa kontrollerade skador på träden – som håligheter, barkskador eller brutna grenar – efterliknar man naturliga åldringsprocesser.

Projektet har också en viktig vetenskaplig dimension. Forskare kommer att övervaka hur flora och fauna reagerar på dessa konstgjort åldrade träd över tid. Detta ger värdefull data om hur effektivt veteranisering kan kompensera för bristen på naturligt gamla träd i våra landskap.

Från ett ekologiskt perspektiv är tidpunkten för detta projekt kritisk. Sverige, liksom många andra europeiska länder, kämpar med minskad biologisk mångfald, där många arter som är beroende av gamla träd har hamnat på rödlistan. Projektet kan därför ses som ett viktigt verktyg i arbetet med att uppfylla både nationella miljömål och internationella åtaganden för biologisk mångfald.

Veteraniseringsprojektet illustrerar också en förändring i hur vi betraktar skogsförvaltning. Från att tidigare främst ha fokuserat på timmerproduktion, rör sig nu allt fler skogsägare och förvaltare mot en mer holistisk syn där biologisk mångfald, klimatresiliens och ekosystemtjänster värderas högre.

Satsningens omfattning – 86 miljoner kronor – signalerar också att myndigheter och finansiärer ser allvarligt på frågan om biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna finansiering möjliggör inte bara själva veteraniseringsarbetet utan även långsiktig uppföljning och kunskapsspridning.

Att projektet inkluderar områden i Belgien skapar dessutom möjligheter för internationellt kunskapsutbyte. Olika markförhållanden, klimat och artsammansättning kan ge viktiga jämförelsedata som hjälper forskare att förstå vilka veteraniseringsmetoder som fungerar bäst under olika förhållanden.

För lokalsamhällena i de berörda områdena kan projektet också innebära nya möjligheter. Utöver de ekologiska vinsterna kan dessa veteraniserade skogar potentiellt bli attraktiva för ekoturism och naturpedagogik, vilket kan skapa ekonomiska fördelar för bygden.

När projektet avslutas 2030 kommer Sverige att ha fått en betydande resurs av träd på väg mot veteranstatus – ett levande laboratorium som fortsätter att utvecklas långt efter projektets slut, och som kan ge värdefull kunskap för framtida naturvårdsarbete både nationellt och internationellt.