Det tragiska mordet på en 30-årig kvinna i Märsta i februari 2023 har väckt frågor om vården av psykiskt sjuka och risken för våld. En man, som tidigare varit under tvångsvård för en allvarlig psykisk störning, har erkänt mordet. Händelsen har lett till en lex Maria-anmälan och en utredning för att klargöra omständigheterna och eventuella brister i vården. Fallet belyser den svåra balansgången mellan patienters rättigheter och samhällets säkerhet, samt de komplexa utmaningarna inom psykiatrisk vård.
Mannen hade vid flera tillfällen under de senaste åren varit under tvångsvård på grund av sin allvarliga psykiska störning. Tidigare journalanteckningar beskriver honom som ”mycket våldsam och aggressiv” under ett återfall. Trots detta fattades beslutet i mitten av februari 2023 att avsluta tvångsvården. Beslutet motiverades bland annat med att mannen uttryckt en positiv inställning till fortsatt behandling och regelbundet medicinintag. Enligt dokument som TT tagit del av bedömdes kriterierna för tvångsvård inte längre vara uppfyllda. Detta trots mannens tidigare våldsamhet och allvarliga psykiska tillstånd. Mordet väcker nu frågor om huruvida bedömningen av mannens tillstånd var korrekt och om tvångsvården avslutades för tidigt.
Ola Broström, chefläkare inom Stockholms läns sjukvårdsområde, betonar att händelsen är extremt ovanlig. Han understryker att de allra flesta allvarliga brott begås av personer utan allvarliga psykiska störningar. Även om personer som begår allvarliga brott kan lida av olika psykiska sjukdomar är det sällan av den art som utgör en allvarlig psykisk störning i juridisk mening. Broström poängterar att nästan alla som är under psykiatrisk tvångsvård behandlas för att de är sjuka, inte för att de är farliga för samhället. Syftet med vården är att hjälpa individerna att återgå till ett normalt liv i samhället, helst genom frivillig vård. Kraven för tvångsvård är höga, eftersom det innebär ett betydande ingrepp i patientens självbestämmande.
Lex Maria-anmälan och den efterföljande utredningen syftar till att granska omständigheterna kring mordet och identifiera eventuella åtgärder som kan förhindra liknande händelser i framtiden. Utredningen kommer att undersöka om det fanns brister i bedömningen av mannens tillstånd och om beslutet att avsluta tvångsvården var korrekt. Man kommer även att granska om det fanns tecken som borde ha uppmärksammats och om det fanns möjlighet att agera annorlunda. Resultatet av utredningen kommer att vara avgörande för att dra lärdomar och förbättra vården av psykiskt sjuka.
Den misstänkte mannens advokat, Mikael González, har uppgett att hans klient begärt kontakt med psykiatrin under polisutredningen. Det är oklart när och hur ofta dessa förfrågningar gjordes. Information om detta kommer från klienten själv och advokaten kan inte ge ytterligare detaljer i nuläget. Dessa uppgifter är viktiga för utredningen då de kan ge en bild av mannens psykiska tillstånd och om han sökte hjälp innan mordet. Det är också relevant att undersöka om dessa förfrågningar besvarades på ett adekvat sätt och om det fanns möjlighet att erbjuda honom den hjälp han behövde.
Fallet i Märsta är en tragisk påminnelse om de komplexa utmaningarna inom psykiatrisk vård. Det belyser svårigheterna med att bedöma risker och fatta beslut om tvångsvård. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är extremt ovanligt att psykiskt sjuka personer begår allvarliga våldsbrott. Målet med psykiatrisk vård är att hjälpa människor att tillfriskna och leva ett meningsfullt liv. Utredningen av mordet i Märsta kommer förhoppningsvis att ge värdefulla insikter och bidra till att förbättra vården och säkerheten för både patienter och samhället i stort. Denna tragiska händelse understryker behovet av fortsatt forskning och utveckling inom psykiatrin för att bättre kunna förstå, behandla och förebygga våld i samband med psykisk sjukdom.
