Unga Människor Prioriterar Personlig Säkerhet Framför Klimat och Jämlikhet

De senaste åren har unga svenskars prioriteringar genomgått en markant förändring. Frågor som tidigare dominerade samhällsdebatten bland ungdomar har kraftigt tappat i betydelse. Klimatfrågan, som för bara fyra år sedan ansågs viktigast av 51 procent av unga kvinnor och 34 procent av unga män, prioriteras nu endast av 15 respektive 13 procent. Även engagemanget för jämställdhet har mer än halverats hos båda könen sedan 2017.

Istället har fokus skiftat mot mer basala samhällsfunktioner. När svenska ungdomar mellan 15 och 29 år tillfrågas om vilka samhällsfrågor de anser viktigast hamnar sjukvård, skola och utbildning samt brottslighet och personlig säkerhet i topp.

Sofia Rasmussen, analytiker från Rasmussen Analysis som tillsammans med stiftelsen Ungt Ledarskap genomfört undersökningen, ser ett tydligt samband med den omvärld dagens unga vuxit upp i.

”Man kan inte bortse från samtidens påverkan på denna generation,” säger hon och hänvisar till pandemin, kriget i närområdet och den ekonomiska instabiliteten som präglat ungas uppväxt.

Denna osäkerhet avspeglas även i attityder till arbetslivet. Undersökningen visar att drömyrket bland unga är entreprenör, följt av polis och läkare. Materiella värden värderas högt – hög lön anses viktigare än en trevlig arbetsmiljö. Samtidigt ställs höga krav på ledarskap.

”Det handlar mycket om att sätta frågor i sammanhang, förklara varför, ha tydliga förväntningar. Det här är ingen generation som går med på att saker är diffusa och att inte ha en arbetsbeskrivning,” förklarar Ida Hennerdal, verksamhetschef på Ungt Ledarskap.

Trenden är igenkännbar från liknande rapporter under senare år. En generation som vuxit upp med ständig global osäkerhet och ekonomiska svängningar söker stabilitet och tydlighet i sina yrkesval och samhällsprioriteringar.

Intressant nog visar undersökningen att framtidstron börjar öka något, trots oron i omvärlden. Detta gäller särskilt bland unga som är engagerade och känner att de har god förståelse för sin omgivning. Bland dessa ser 61 procent positivt på framtiden, jämfört med endast 34 procent bland de utan engagemang.

Skiftet i prioriteringar kan ses som en spegling av ett samhälle i förändring. När grundläggande funktioner som sjukvård och utbildning upplevs som hotade eller instabila, minskar utrymmet för engagemang i frågor som tidigare dominerat agendan.

Denna utveckling väcker frågor om samhällsdebatten och politikens förmåga att möta ungas förändrade prioriteringar. När brottslighet och personlig säkerhet hamnar i topp bland unga väljares prioriteringar, signalerar det en förändrad samhällsdiskurs som politiska aktörer behöver förhålla sig till.

Undersökningen ”Ungdomsfokus 2025” har genomförts årligen under tio års tid och baseras på svar från drygt 1 000 unga i Sverige samt nästan 300 personer från andra åldersgrupper. Deltagarna har rekryterats via en webbpanel tills önskat antal svar uppnåtts, vilket innebär att det inte går att redovisa svarsfrekvens eller bortfall.

Resultaten visar på en generation som trots allt inte gett upp hoppet. Den ökade framtidstron, särskilt bland engagerade unga, tyder på en beredskap att möta utmaningar – men under förutsättning att grundläggande samhällsfunktioner fungerar och att ledarskapet präglas av tydlighet och transparens.

Denna förändring i ungas prioriteringar representerar inte bara ett generationsskifte utan också en anpassning till en värld som upplevs alltmer komplex och osäker. När klimatfrågan och jämställdhet får stå tillbaka för mer omedelbara behov som säkerhet och välfärd, speglar det en generation som navigerar i en tid präglad av multipla globala kriser.