USA skärper sanktioner mot Iran genom att rikta in sig på oljetransporter

USA har infört nya sanktioner mot 14 fartyg inom Irans oljeflotta samt mot andra delar av landets oljeindustri. Beskedet kom genom ett uttalande från amerikanska utrikesdepartementets talesperson Tommy Pigott under tisdagen.

Enligt Pigott är president Donald Trump ”fast besluten att slå ned på den iranska regimens illegala olje- och petrokemiska export”. Uttalandet understryker den amerikanska administrationens fortsatta strategi att öka trycket på regimen i Teheran genom ekonomiska sanktioner.

De nya åtgärderna är en del av USA:s långvariga kampanj för att begränsa Irans möjligheter att exportera olja, vilket utgör en viktig inkomstkälla för den iranska staten. Sanktionerna mot oljefartyg är särskilt effektiva eftersom de försvårar Irans möjligheter att kringgå handelsrestriktioner genom alternativa transportvägar.

Tillkännagivandet kommer i en tid av fortsatt spänd relation mellan USA och Iran. Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan USA 2018 ensidigt drog sig ur kärnenergiavtalet JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action) som slöts 2015 mellan Iran och världens stormakter. Sedan dess har USA återinfört och successivt utökat sanktioner mot Iran.

Det som gör timingen för dessa nya sanktioner särskilt anmärkningsvärd är att de tillkännagavs endast timmar efter att den amerikanska representanten Steve Witkoff hade mött Irans utrikesminister Abbas Araghchi via en mellanhand. Detaljerna kring detta möte har inte offentliggjorts, men det tyder på att diplomatiska kontakter fortsätter parallellt med sanktionspolitiken.

Oljeexporten är avgörande för den iranska ekonomin och har drabbats hårt av tidigare amerikanska sanktioner. Före sanktionerna exporterade Iran cirka 2,5 miljoner fat olja per dag, men denna siffra har minskat dramatiskt. Den iranska regimen har dock utvecklat olika metoder för att kringgå sanktionerna, inklusive användning av skepp som stänger av sina spårningssystem och omlastning av olja till havs.

Energimarknadsanalytiker menar att de nya sanktionerna sannolikt kommer att ha en begränsad omedelbar effekt på det globala oljepriset eftersom marknaden redan har anpassat sig till begränsningar i iranskt oljeutbud. Oljepriserna påverkas för närvarande mer av andra faktorer som OPEC:s produktionsbeslut och den globala efterfrågan i spåren av coronapandemin.

Irans reaktion på de nya sanktionerna har ännu inte kommit, men landet har tidigare fördömt amerikanska ekonomiska åtgärder som ”ekonomisk terrorism” och hävdat att de drabbar vanliga iranier genom stigande priser och brist på medicinska förnödenheter.

Europeiska allierade, inklusive Storbritannien, Frankrike och Tyskland, har uttryckt oro över USA:s ensidiga sanktionspolitik mot Iran, trots att de delar många av Washingtons farhågor gällande Irans kärntekniska ambitioner och regionala aktiviteter. EU har försökt upprätthålla delar av kärnenergiavtalet och skapat ett särskilt betalningssystem, INSTEX, för att underlätta handel med Iran, men med begränsad framgång.

Den pågående sanktionskampanjen mot Iran är en viktig del av Trumpadministrationens utrikespolitik i Mellanöstern, som också inkluderar nära band med Israel och Saudiarabien – båda regionala rivaler till Iran. Kritiker av denna politik menar att sanktionerna inte har lyckats förändra Irans beteende, utan istället har stärkt hårdlinjarna inom den iranska regimen.

Medan de diplomatiska spänningarna fortsätter står den iranska ekonomin inför fortsatta utmaningar, med en inflation som överstiger 40 procent och en valuta som har förlorat mer än hälften av sitt värde sedan USA:s utträde ur kärnenergiavtalet.