USA riktar sanktioner mot Sudans arméchef Abdel Fattah al-Burhan
USA tillkännagav på torsdagen sanktioner mot Sudans arméchef Abdel Fattah al-Burhan för hans ansvar i det brutala inbördeskriget som härjar landet. Detta beslut kommer bara dagar efter att USA införde liknande sanktioner mot ledaren för Sudans paramilitära styrka Rapid Support Forces (RSF), Mohamed Hamdan Dagalo, även känd som Hemetti. Båda sidor anklagas för att ha begått grova övergrepp mot civilbefolkningen, inklusive mord, tortyr och sexuellt våld. Sanktionerna innebär frysning av eventuella tillgångar som de båda militärledarna har i USA och ett förbud för amerikanska medborgare att göra affärer med dem.
Tillkännagivandet kom samtidigt som den avgående utrikesministern Antony Blinken höll sin sista presskonferens i utrikesdepartementet. Blinken uttryckte sin djupa besvikelse över situationen i Sudan och kallade utvecklingen där för ett stort bakslag. Han betonade att han under sin tid som utrikesminister investerat mycket politiskt kapital i att försöka åstadkomma en positiv förändring i landet, bland annat genom att medla mellan de stridande parterna. Trots vissa framgångar med att få fram humanitär hjälp genom diplomatiska insatser, konstaterade Blinken att våldet fortsätter och att det sudanesiska folket lider oerhört.
Situationen i Sudan har förvärrats drastiskt sedan konflikten bröt ut i april 2023. Striderna mellan armén och RSF har drivit miljoner människor på flykt, både inom landet och till grannländerna. Humanitära organisationer kämpar för att nå fram med nödhjälp till de drabbade, men säkerhetsläget gör det svårt och farligt. Sjukhus och annan viktig infrastruktur har förstörts och bristen på mat, vatten och mediciner är akut. Barn är särskilt utsatta och riskerar undernäring, sjukdomar och rekrytering till väpnade grupper.
Konflikten i Sudan har sina rötter i en långvarig politisk instabilitet och maktkamp mellan olika fraktioner. Efter att den långvarige diktatorn Omar al-Bashir störtades 2019, inrättades en övergångsregering med både militära och civila representanter. Men spänningarna mellan militären och de civila ökade, och i oktober 2021 genomförde militären en kupp och tog makten. Den nuvarande konflikten är en direkt följd av denna maktkamp, där al-Burhan och Hemetti, tidigare allierade, nu kämpar om kontrollen över landet.
De amerikanska sanktionerna är ett försök att sätta press på de stridande parterna att lägga ner vapnen och återgå till förhandlingsbordet. USA hoppas att sanktionerna ska isolera al-Burhan och Hemetti och begränsa deras möjligheter att finansiera sina respektive styrkor. Man hoppas även att sanktionerna ska uppmuntra andra länder att vidta liknande åtgärder. Det är dock oklart hur stor effekt sanktionerna kommer att ha, då båda sidor hittills visat liten vilja att kompromissa.
Det internationella samfundet har fördömt våldet i Sudan och uppmanat till en omedelbar vapenvila. FN:s säkerhetsråd har antagit resolutioner som kräver ett slut på striderna och respekt för mänskliga rättigheter. Flera länder har evakuerat sina medborgare från Sudan, och humanitära organisationer har intensifierat sina insatser för att hjälpa de drabbade. Men trots dessa ansträngningar fortsätter konflikten att rasa och den humanitära situationen förvärras. En långsiktig lösning kräver en politisk process som inkluderar alla relevanta aktörer, inklusive civila organisationer och representanter för olika etniska och religiösa grupper.
