USA avbryter stödet till flera FN-organisationer

USA:s president Donald Trump har undertecknat ett beslut om att avsluta amerikanskt stöd till flera internationella organisationer, däribland FN:s befolkningsfond (UNFPA) och FN:s klimatförhandlingsavtal. Beslutet, som undertecknades på onsdagen, kommer efter att Trump tidigare beordrat en omfattande granskning av landets finansiering och deltagande i internationella samarbeten.

Enligt ett uttalande från USA:s utrikesdepartement beskrivs de berörda organisationerna som ”redundanta, misskötta och onödiga”. Detta markerar ytterligare ett steg i Trumpadministrationens policy att omvärdera USA:s internationella åtaganden.

Beslutet att dra sig ur FN:s befolkningsfond får betydande konsekvenser för det globala arbetet med reproduktiv hälsa och familjeplanering i utvecklingsländer. UNFPA är en central aktör i arbetet med mödrahälsovård, förebyggande av könsbaserat våld och främjande av kvinnors rättigheter i några av världens mest utsatta regioner.

USA har historiskt varit en av de största bidragsgivarna till UNFPA, med årliga bidrag på miljontals dollar. Utan detta stöd tvingas organisationen sannolikt att skära ned på viktiga program i över 150 länder där de är verksamma, enligt experter inom internationellt bistånd.

Avhoppet från klimatförhandlingsavtalet är i linje med Trumpadministrationens tidigare beslut att lämna Parisavtalet, vilket USA formellt gjorde i november 2020. Detta senaste beslut fördjupar landets isolering från de globala ansträngningarna att bekämpa klimatförändringarna.

Kritiker, inklusive tidigare FN-tjänstemän och internationella relationsexperter, har uttryckt oro över att USA:s tillbakadragande kan skapa ett vakuum i det globala ledarskapet som andra stormakter, särskilt Kina, kan komma att fylla. De varnar också för att detta kan undergräva det multilaterala systemets effektivitet i att hantera globala utmaningar.

Flera europeiska ledare har uttryckt besvikelse över beslutet. EU:s utrikespolitiska talesperson kommenterade att ”multilateralt samarbete är avgörande för att möta vår tids komplexa utmaningar, och unilaterala avhopp försvagar vår kollektiva förmåga att hantera globala kriser”.

Detta är inte första gången Trump-administrationen har dragit sig ur internationella organisationer. Under sin första mandatperiod lämnade USA Världshälsoorganisationen (WHO) mitt under covid-19-pandemin, UNESCO och FN:s råd för mänskliga rättigheter, med motiveringen att dessa organisationer var partiska och ineffektiva.

För FN innebär beslutet ytterligare ekonomiska påfrestningar i en tid när organisationen redan kämpar med budgetunderskott och ökade krav på humanitär hjälp globalt. USA står för cirka en fjärdedel av FN:s reguljära budget och är den största enskilda bidragsgivaren till många av dess underorganisationer.

Förespråkare för Trump-administrationens beslut hävdar att USA har burit en oproportionerligt stor ekonomisk börda i internationella organisationer utan motsvarande inflytande eller fördelar. De menar att dessa åtgärder är nödvändiga för att reformera vad de beskriver som ineffektiva och byråkratiska institutioner.

Amerikanska biståndsexperter varnar dock för att tillbakadragandet från dessa organisationer kan skada USA:s långsiktiga diplomatiska och strategiska intressen, särskilt i utvecklingsländer där dessa program ofta utgör en betydande del av amerikansk mjuk makt.

Det återstår att se om Biden-administrationen kommer att återuppta stödet till dessa organisationer när den tillträder i januari, i likhet med hur de återanslöt USA till Parisavtalet och WHO efter Trumps tidigare avhopp.