Under fredagen inleddes indirekta samtal mellan USA och Iran i Omans huvudstad Muscat, ett steg som kan signalera en potentiell tövädersperiod i de långvariga spänningarna mellan de två länderna. USA:s president Donald Trump beskrev förhandlingarna som ”mycket bra” enligt nyhetsbyrån AFP.

”Det verkar som att Iran är mycket angelägna om att sluta ett avtal,” sade presidenten till journalister ombord på Air Force One efter samtalen.

Förhandlingarna, som enligt uppgift genomfördes i flera omgångar under dagen, representerar ett betydelsefullt diplomatiskt initiativ mellan två nationer vars relationer varit frostiga sedan USA 2018 drog sig ur kärnenergiavtalet från 2015. Trump meddelade att parterna planerar att mötas igen ”i början av nästa vecka”, vilket tyder på att båda sidor ser värde i att fortsätta dialogen.

Oman har historiskt fungerat som en neutral medlare i regionen, särskilt mellan USA och Iran. Landet spelade en viktig roll i de hemliga förhandlingar som ledde fram till det ursprungliga kärnenergiavtalet under president Barack Obamas administration. Att samtalen nu äger rum på omansk mark är därför symboliskt betydelsefullt.

De indirekta samtalen kommer vid en tidpunkt då Mellanösternregionen upplever ökade spänningar, med pågående konflikter i Gaza och Libanon som ytterligare komplicerar den geopolitiska situationen. Iran har länge anklagats av USA och dess allierade för att stödja olika proxymiliser i regionen, inklusive Houthi-rebeller i Jemen, Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza.

Ekonomiska faktorer spelar sannolikt också en viktig roll i Irans villighet att engagera sig i samtal. Landet har lidit svårt under amerikanska sanktioner som återinfördes efter USA:s utträde ur kärnenergiavtalet. Den iranska ekonomin har drabbats av hög inflation, valutadevalvering och minskade oljeexportintäkter.

Trots Trumps optimistiska ton kvarstår betydande hinder för en eventuell överenskommelse. USA har konsekvent krävt omfattande begränsningar av Irans kärnprogram och åtaganden om att begränsa dess regionala inflytande. Iran har å sin sida insisterat på att sanktioner måste lyftas innan meningsfulla förhandlingar kan föras.

Internationella observatörer noterar att timingen för dessa samtal är intressant med tanke på det amerikanska presidentvalet som närmar sig. En framgångsrik diplomatisk öppning gentemot Iran skulle kunna presenteras som en utrikespolitisk framgång för Trumpadministrationen.

Europeiska länder, som länge förespråkat diplomatiska lösningar i frågan om Irans kärnprogram, följer utvecklingen noggrant. EU har försökt bevara det ursprungliga kärnenergiavtalet trots USA:s utträde, men har kämpat med att erbjuda Iran tillräckliga ekonomiska fördelar för att kompensera för amerikanska sanktioner.

De inledande samtalen i Muscat har ännu inte resulterat i några konkreta överenskommelser, och det återstår att se om parternas positioner kan närma sig varandra tillräckligt för att möjliggöra ett genombrott. Expertbedömare påpekar att även om en fullständig återgång till kärnenergiavtalet från 2015 verkar osannolik, kan mer begränsade överenskommelser fortfarande vara möjliga.

Oljemarknaderna reagerar försiktigt positivt på nyheten om samtalen, då en potentiell minskning av spänningarna mellan USA och Iran skulle kunna minska risken för störningar i oljeleveranser från regionen. Iran, som besitter världens fjärde största oljereserv, har sett sin exportkapacitet kraftigt begränsad av amerikanska sanktioner.

Det planerade uppföljningsmötet nästa vecka kommer att noggrant bevakas för tecken på framsteg eller bakslag i denna känsliga diplomatiska process som har potential att omforma regionens geopolitiska landskap.