Landry förespråkar starkare amerikansk närvaro på Grönland

I en debattartikel publicerad i The New York Times framför Jeff Landry, guvernör i Louisiana, ett kraftfullt stöd för utökad amerikansk närvaro på Grönland. Landry understryker att inget annat land eller grupp av länder har kapaciteten att säkra Grönland utan USA:s medverkan.

Artikeln kommer i kölvattnet av ett ramverk som presenterades vid Världsekonomiskt forum i Davos förra veckan. Landry berömmer specifikt detta initiativ och hävdar att det kommer att stärka säkerheten för såväl Grönland som NATO och USA.

Förhandlingarna kring ramverket förs huvudsakligen med Danmark, som har överhöghet över Grönland trots öns självstyre i många frågor. Enligt Landry kommer avtalet bana väg för etablering av nya militärbaser och infrastruktur på den strategiskt viktiga ön.

En central del i planerna innefattar installation av avancerade missilförsvarssystem, däribland det som kallas ”Golden Dome”. Detta försvarssystem anses vara en viktig komponent för att stärka den arktiska säkerheten i en tid av ökande geopolitiska spänningar.

Grönland har under senare år hamnat i fokus för internationell uppmärksamhet, inte minst på grund av öns rika naturtillgångar och strategiska läge. Med smältande polarisar öppnas nya sjöfartsrutter genom Arktis, vilket ökar områdets geopolitiska betydelse markant.

Den amerikanska strategin syftar också uttryckligen till att motverka vad som beskrivs som fientligt kinesiskt och ryskt inflytande i regionen. Både Kina och Ryssland har visat ökat intresse för Arktis under senare år, där Kina bland annat har uttryckt intresse för mineraltillgångar och beskrivit sig som en ”nära-arktisk stat” trots sitt geografiska läge.

Ryssland har å sin sida utökat sin militära närvaro i Arktis betydligt under det senaste decenniet, med återöppnande av gamla sovjetiska baser och uppbyggnad av nya militära anläggningar längs sin nordliga kust.

Grönlands strategiska betydelse för USA sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under kalla kriget etablerade USA flygbasen Thule Air Base på nordvästra Grönland, som fortfarande är i drift och utgör USA:s nordligaste militära installation. Basen är central för amerikanskt missilförsvar och rymdövervakning.

Frågan om amerikanskt inflytande på Grönland väckte internationell uppmärksamhet 2019 när det framkom att USA hade visat intresse för att köpa ön. Förslaget avvisades dock bestämt av både Danmarks regering och Grönlands självstyre med uttalandet att ”Grönland inte är till salu”.

Det nuvarande initiativet representerar en mer diplomatisk strategi för att stärka amerikanska intressen i regionen. Genom att fokusera på gemensamma säkerhetsintressen mellan USA, Danmark och Grönland hoppas man kunna fördjupa samarbetet utan de kontroverser som tidigare försök väckt.

Ökad amerikansk närvaro på Grönland möter dock inte enbart positiva reaktioner. Kritiker varnar för risken att ön blir en spelbricka i stormaktsspelet mellan USA, Kina och Ryssland, vilket skulle kunna öka spänningarna i regionen snarare än att minska dem.

Grönlands egen befolkning är också splittrad i frågan. Medan vissa ser ekonomiska möjligheter i utökat internationellt samarbete, uttrycker andra oro för miljökonsekvenserna och påverkan på öns strävan mot ökad självständighet.

De fortsatta förhandlingarna mellan USA och Danmark kring ramverket kommer att följas noggrant av såväl regionala som globala aktörer, då utfallet kan få betydande konsekvenser för maktbalansen i Arktis under kommande decennier.