USA:s underrättelsechef Tulsi Gabbard motsäger Trump angående påståenden om Irans kärnvapenprogram

I senatförhör uppdagas motsägelser om Irans kärnvapenprogram

Under ett vittnesmål inför senatens underrättelsekommitté har nya uppgifter framkommit som skapar frågetecken kring den amerikanska administrationens påståenden om Irans kärnvapenkapacitet. Trumpadministrationens utsända ambassadör Tulsi Gabbard utelämnade väsentliga delar av sin skriftliga redogörelse när hon vittnade muntligt.

I det skriftliga uttalandet hade Gabbard noterat: ”Som ett resultat av Operation Midnight Hammer i juni 2025 eliminerades Irans uranberikningskapacitet. Det har inte förekommit några försök att återuppbygga kapaciteten sedan dess.”

Denna information, som tydligt indikerar att Iran saknar kärnvapenkapacitet, utelämnades dock när Gabbard gav sitt muntliga vittnesmål. Detta föranledde den demokratiske senatorn Mark Warner att ifrågasätta om utelämnandet berodde på att president Trump hävdat att ett akut hot existerade.

”Nej, jag insåg att tiden höll på att ta slut och hoppade över några rader,” svarade Gabbard.

Warner replikerade då: ”Du hoppade över just de delar som motsäger presidenten.”

Händelsen belyser en växande motsättning mellan den officiella hållningen från Trumpadministrationen och faktiska underrättelserapporter. Donald Trump har vid upprepade tillfällen hävdat att Irans kärnvapenprogram helt förstördes genom amerikanska bombningar förra sommaren, en bild som stärkt hans position som en kraftfull ledare på den internationella arenan.

Samtidigt har Trumps sändebud, Steve Witkoff, motsagt denna bild genom att påstå att Iran fortfarande besitter höganrikat uran som skulle kunna omvandlas till kärnvapen ”inom en vecka”. De inledande attackerna mot Iran beskrevs som förebyggande åtgärder för att förhindra landet från att utveckla kärnvapen, vilket antyder en annan hotbild än den Trump kommunicerat offentligt.

Kontroversen har fått ytterligare bränsle genom att Joe Kent, direktör för USA:s nationella center för kontraterrorism (NCTC), avgick i tisdags i protest mot kriget mot Iran. I ett uttalande på plattformen X skrev Kent: ”Iran utgjorde inget omedelbart hot mot vårt land, och det är uppenbart att vi inledde detta krig på grund av påtryckningar från Israel och deras inflytelserika amerikanska lobbyverksamhet.”

Dessa motsägelsefulla uppgifter skapar frågor om den amerikanska administrationens transparens gällande grunderna för militära operationer i Mellanöstern. Kritiker menar att situationen påminner om hur felaktiga underrättelsebedömningar användes för att motivera invasionen av Irak 2003.

För energimarknaden har osäkerheten kring Irans situation skapat volatilitet i oljepriserna. Iran, som är en betydande oljeproducent med världens fjärde största oljereserver, har tidigare varit föremål för sanktioner som påverkat landets möjlighet att exportera olja. De militära aktionerna mot landet och den osäkra framtida situationen har skapat oro för regionens stabilitet, vilket återspeglas i de globala energimarknaderna.

Experter på icke-spridning av kärnvapen pekar på att verkliga bedömningar av Irans kärntekniska kapacitet är avgörande för internationell säkerhet. Internationella atomenergiorganet (IAEA) har tidigare haft inspektörer i Iran men deras tillgång har varierat över tid, vilket försvårat oberoende verifieringar av landets kärntekniska aktiviteter.

Senatens underrättelsekommitté har meddelat att de kommer fortsätta utreda diskrepanserna mellan administrationens officiella uttalanden och de faktiska underrättelseuppgifterna om Irans kärnvapenprogram. Kommitténs ordförande har begärt ytterligare dokumentation och planerar fler förhör under de kommande veckorna.