Utrikesdepartementet överväldigat av e-postström i kontroversiellt ärende
Utrikesdepartementet har mottagit mer än 70 000 e-postmeddelanden i ett ärende som väcker starka reaktioner både inom Sverige och internationellt. Detta avslöjade migrationsminister Maria Malmer Stenergard i ett uttalande tidigare idag.
”Utrikesdepartementet har hittills mottagit över 70 000 e-postmeddelanden på grund av detta. Det finns svenskar runt om i världen som behöver olika typer av konsulärt stöd från Utrikesdepartementet, men som inte själva försatt sig i fara, till skillnad från dessa personer”, förklarade Malmer Stenergard.
Denna massiva e-postström har enligt källor inom departementet skapat en betydande arbetsbelastning för personalen, som samtidigt måste hantera ordinarie konsulära ärenden från svenska medborgare i utlandet.
Situationen belyser den delikata balansen som Utrikesdepartementet måste upprätthålla i internationella kriser. Svenska medborgare befinner sig ständigt utomlands i olika sammanhang – allt från turister och affärsresenärer till utlandsstationerade och personer bosatta i konfliktzoner.
Utrikesdepartementets konsulära enhet ansvarar för att ge stöd till svenskar som hamnat i nödsituationer utomlands. Detta kan handla om allt från förlorade pass och plötslig sjukdom till mer allvarliga situationer som kidnappningar eller naturkatastrofer.
Experter inom internationell rätt som tidningen talat med påpekar att den konsulära servicen bygger på principen att staten ska stödja sina medborgare, men att detta stöd måste balanseras mot begränsade resurser och ibland komplexa diplomatiska överväganden.
Enligt en tidigare anställd vid UD, som önskar vara anonym, är det ovanligt med så omfattande e-postkampanjer riktade mot departementet. ”70 000 e-postmeddelanden är en exceptionell mängd som definitivt påverkar det dagliga arbetet”, säger källan.
Malmer Stenergards uttalande antyder en prioriteringsfråga, där departementet måste balansera resurser mellan olika typer av konsulära ärenden. Särskilt betonar hon skillnaden mellan personer som aktivt sökt sig till riskfyllda situationer och de som ofrivilligt hamnat i svårigheter utomlands.
Statsvetare vid Uppsala universitet menar att situationen illustrerar de utmaningar som uppstår när utrikespolitiska och inrikespolitiska intressen krockar. ”Utrikesdepartementets huvuduppgift är att representera Sveriges intressen internationellt och skydda svenska medborgare, men när ett ärende blir politiserat skapas ytterligare komplexitet”, förklarar en forskare vid institutionen.
De senaste åren har sociala medier och digitala kampanjer gjort det enklare att mobilisera storskaliga påtryckningar mot myndigheter, något som förändrar den traditionella diplomatiska arbetsmiljön. Utrikesdepartementet har behövt anpassa sina rutiner för att hantera denna nya verklighet.
Enligt källor inom regeringskansliet överväger man nu olika åtgärder för att effektivt hantera den stora mängden inkommande kommunikation, samtidigt som man säkerställer att kritiska konsulära ärenden inte försenas.
Flera riksdagsledamöter har kommenterat situationen, där oppositionspartier kritiserat hanteringen medan regeringsföreträdare försvarat den prioritering som Malmer Stenergard ger uttryck för.
Utrikesdepartementet har en lång tradition av att hantera komplexa diplomatiska situationer, men den nuvarande situationen visar på nya utmaningar i en digitaliserad värld där gränserna mellan inrikes- och utrikespolitik blir alltmer flytande.
Departementet planerar enligt uppgift att inom kort presentera en strategi för hur man ska hantera liknande situationer i framtiden, för att säkerställa att det konsulära stödet till svenskar utomlands kan upprätthållas även under perioder av intensiv påtryckning.
