Vaccin i fladdermöss kan stoppa en pandemi

Forskare utvecklar nya metoder för att vaccinera fladdermöss i naturen

Fladdermöss besitter en unik förmåga att bära sjukdomar utan att själva bli sjuka. De har kopplats till utbrott av allvarliga sjukdomar som Covid-19, SARS och Ebola, vilket gör dem till ett viktigt fokus för forskare som arbetar med att förhindra framtida pandemier.

”De finns praktiskt taget över hela världen och är kända reservoarer för flera virus och misstänkta reservoarer för flera andra allvarliga virus,” förklarar John Pettersson vid Uppsala universitet, som forskar om hur nya virus uppstår och sprids.

Forskare har länge velat utveckla metoder för att vaccinera vilda fladdermöss för att förebygga sjukdomsutbrott, men traditionella vaccinationsmetoder har visat sig vara svåra att implementera i deras naturliga miljö. Nu har kinesiska forskare undersökt ett innovativt alternativ – att använda myggor för att sprida vaccin.

I en ny studie publicerad i Science Advances har forskarna testat att ge myggor vaccin mot rabies eller Nipah-virus i form av ett ofarligt, genetiskt modifierat virus. I kontrollerade experiment i inhägnader bet myggorna fladdermössen, eller så åt fladdermössen myggorna. Oavsett metod fick fladdermössen i sig vaccinet och började utveckla ett immunsvar.

Forskarna utvecklade även en annan metod som fungerar som en saltfälla. Denna fälla lockade fladdermössen till en plats via ett saltmoln där de sedan drack vatten som innehöll vaccinet.

För att testa metodernas effektivitet utsattes fladdermössen för en extremt hög dos rabies sex veckor efter vaccinationen – hög nog att döda en fladdermus. Resultaten var slående: alla fladdermöss som hade druckit vaccinet genom vattenfällan och alla som blivit bitna av vaccinerade myggor överlevde. Bland de fladdermöss som hade ätit vaccinerade myggor överlevde 75 procent. I kontrollgruppen, som inte vaccinerats, dog samtliga fladdermöss.

Liknande positiva resultat uppnåddes i experiment med Nipah-virus, även om mekanismen var något annorlunda.

Trots de lovande resultaten finns det ekologiska risker med att manipulera myggor på detta sätt och släppa ut dem i naturen. Forskarna menar dock att risken kan minskas genom att sterilisera myggorna i förväg och vidta andra kontrollåtgärder.

”Denna innovativa metod ger en skalbar och effektiv lösning för att vaccinera vilda fladdermöss. Den hanterar därmed avgörande utmaningar för både sjukdomskontroll och bevarande av fladdermöss,” skriver forskarna i studien.

John Pettersson, som inte är involverad i studien, anser att forskningen är spännande men påpekar samtidigt svårigheterna med att förutse hur metoden skulle fungera i naturliga miljöer.

”Det kommer att krävas många myggor för att faktiskt bygga upp immunitet i ett visst område,” säger han.

Nipah-viruset förekommer huvudsakligen i Sydostasien och Sydasien. Viruset upptäcktes 1999 när ett utbrott på en grisgård i Malaysia ledde till spridning till människor, vilket resulterade i över 100 dödsfall. Virusets vanliga värd är fladdermöss, och sjukdomen leder ofta till andningsproblem, koma och död.

Rabies är en virussjukdom som finns hos flera djur, inklusive fladdermöss. Sjukdomen är i praktiken dödlig när symptomen väl har utvecklats, vilket understryker vikten av förebyggande åtgärder.

Forskningen representerar ett betydande framsteg i arbetet med att kontrollera zoonotiska sjukdomar – infektioner som kan överföras från djur till människor. Genom att utveckla strategier för att vaccinera fladdermöss i deras naturliga miljö kan forskare potentiellt förhindra framtida sjukdomsutbrott innan de når människopopulationer.

Med tanke på att många av de senaste årtiondenas allvarligaste pandemier har sitt ursprung i överföring från djur till människor, kan denna typ av förebyggande åtgärder bli en viktig del i det globala arbetet med att förhindra framtida hälsokriser.