Fågelräkning visar rekordstort deltagande under vinterhelgen

Rekordmånga svenskar deltog i årets landsomfattande fågelräkning som genomfördes under helgen, då privatpersoner räknade och rapporterade vilka fåglar som besökte matningsplatser runt om i landet. Enligt BirdLife Sverige, som arrangerar den årliga inventeringen, ökade antalet deltagare markant från cirka 14 900 förra året till 19 000 i år.

”En viktig anledning till det höga deltagandet i år är att vintervädret har varit utbrett över hela Sverige. När temperaturerna sjunker håller sig människor inomhus och passar då på att observera fåglarna vid sina matplatser,” förklarar Anders Wirdheim, en av de ansvariga för räkningen.

Resultaten från årets räkning visar flera intressanta trender. Det noterades hela 52 364 koltrastar, vilket är anmärkningsvärt många. Detta kan enligt experter bero på den ovanligt milda hösten och tidiga vintern, som har gjort att många koltrastar valt att stanna kvar i landet istället för att flytta söderut.

Talgoxen behåller sin förstaplats som den vanligaste fågeln vid svenska fågelmatningar, följd av blåmesen och bofinken. Utöver koltrastens framgång noteras även ett ovanligt högt antal talgoxar, särskilt i södra Sverige, samt steglitser vars närvaro har ökat märkbart.

Däremot visar årets räkning en minskning av sidensvans och björktrast jämfört med föregående år. Även domherren, som placerar sig på femte plats, visar en nedåtgående trend. Förra året var domherren mest talrik i de fyra nordligaste länen, men verkar nu ha minskat även där.

”Rapporterna kommer in från landets samtliga kommuner, vilket ger oss ett brett underlag för att förstå fågelpopulationernas utveckling,” säger Anders Wirdheim. ”Ett exempel som sticker ut är Norrtälje kommun, som har överlägset flest deltagare i förhållande till sin befolkning.”

Den årliga fågelräkningen har blivit ett allt viktigare verktyg för ornitologer och forskare för att följa förändringar i den svenska fågelfaunan. Genom medborgarforskning kan experterna få en bredare bild av fåglarnas utbredning och förekomst än vad som skulle vara möjligt genom traditionella vetenskapliga studier.

Klimatförändringar och ändrade flyttningsmönster tros ligga bakom flera av de trender som observerats i årets räkning. Den milda hösten har inte bara påverkat koltrastens närvaro, utan kan också förklara varför vissa arter som normalt flyttar söderut har valt att stanna i Sverige under vintern.

Fågelmatning har också blivit en allt populärare fritidsaktivitet bland svenskarna. Under pandemin ökade intresset markant, och den trenden verkar hålla i sig. Fågelmatning bidrar inte bara till ökad kunskap om fåglars beteende utan kan också hjälpa vissa arter att klara vintern bättre, särskilt under perioder med hårda väderförhållanden.

Årets tio vanligaste fåglar vid svenska fågelmatningar är:

1. Talgoxe
2. Blåmes
3. Bofink
4. Koltrast
5. Domherre
6. Steglits
7. Skata
8. Grönfink
9. Kaja
10. Gråsparv

BirdLife Sverige planerar att genomföra ytterligare analyser av de insamlade uppgifterna för att bättre förstå de långsiktiga trenderna i den svenska fågelfaunan. Organisationen uppmanar också fler att delta i nästa års räkning för att ytterligare förbättra dataunderlaget.

”Medborgarforskning av det här slaget är ovärderlig för vår förståelse av fågellivet,” avslutar Anders Wirdheim. ”Det ger oss data som vi annars inte skulle ha tillgång till, och engagerar samtidigt allmänheten i naturvårdsfrågor.”