Vad vi vet om attacken mot Venezuela

En dramatisk militäroperation skakade Venezuela under lördagen när amerikanska styrkor enligt uppgift grep landets president Nicolás Maduro och hans fru. Händelseförloppet inleddes strax efter klockan sju lokal tid i Venezuela, då internationella nyhetsbyråer rapporterade om explosioner, lågflygande plan och skottlossning i huvudstaden Caracas.

Några timmar senare bekräftade USA:s president Donald Trump via sitt sociala nätverk Truth Social att president Maduro hade gripits och förts ut ur landet. Bildbevis publicerades senare då Trump lade upp ett fotografi föreställande Maduro i handfängsel, ögonbindel, hörselskydd och grå träningsoverall.

Den venezuelanska vicepresidenten Delcy Rodríguez framträdde i statskontrollerad television med anklagelser om att USA dödat flera personer under attacken. Hon meddelade också att Venezuela mobiliserat sitt försvar som svar på intrånget.

Omkring klockan 23:00 svensk tid landade Maduro och hans fru på en militärbas i norra delen av delstaten New York. USA:s justitieminister Pamela Bondi framförde att Maduro står anklagad för flera allvarliga brott, bland annat för planering av så kallad ”narkoterrorism”, narkotikasmuggling samt olika vapenbrott riktade mot USA.

Vid en presskonferens deklarerade president Trump att USA skulle ta över styret av Venezuela. Han varnade också att USA var redo att genomföra en andra, och betydligt större, attack mot landet om det skulle anses nödvändigt. Detta uttalande signalerar en extraordinär amerikansk intervention i ett suveränt lands politiska system.

Trump tillkännagav dessutom att USA, tillsammans med amerikanska oljebolag, kommer att överta Venezuelas oljeindustri och produktion. Denna åtgärd har potentiellt enorma konsekvenser för den globala oljemarknaden, eftersom Venezuela besitter världens största bevisade oljereserver. Oljeembargot mot venezuelansk olja kommer dock att kvarstå tillsvidare.

I ett försök att upprätthålla konstitutionell kontinuitet beordrade Venezuelas högsta domstol att vicepresidenten Delcy Rodríguez skulle tillträda som interimspresident. Militären har enligt uppgift erkänt henne som tillfällig ledare. Detta sker i en kontext där Venezuela under flera år haft en komplicerad politisk situation med konkurrerande anspråk på ledarskapet.

Trump ställde dock tydliga krav på den nya interimsregimen. Han meddelade att Rodríguez måste samarbeta med USA, annars skulle hon ”betala ett högt pris”. Han tillade att USA skulle fortsätta angripa fartyg som misstänks för narkotikasmuggling, vilket tyder på en fortsatt amerikansk närvaro i venezuelanskt territorialvatten.

Maduro förväntades framträda i federal domstol i Manhattan, New York, under måndagen klockan 18:00 svensk tid. Där skulle anklagelserna mot honom formellt läsas upp. Rättsprocessen kommer sannolikt att bli långdragen och kan komma att innefatta omfattande bevisföring kring påstådda kopplingar mellan den venezuelanska regeringen och narkotikahandel.

Efter de dramatiska händelserna ändrade Rodríguez sin retorik markant. Hon uppmanade Trump till samarbete och efterlyste ”respektfulla relationer”. Hon betonade också vikten av ”gemensam utveckling inom ramen för internationell rätt” – en tydlig kursändring jämfört med den Maduro-ledda regimens tidigare hårda anti-amerikanska linje.

Situationen väcker frågor om USA:s framtida agerande i regionen. När Trump tillfrågades om möjligheten till militär intervention i grannlandet Colombia, svarade han ombord på Air Force One att ”det låter bra för mig”. Detta uttalande har väckt oro för en utvidgad amerikansk militär närvaro i Latinamerika, en region med komplex historia av amerikanska interventioner.

Händelseutvecklingen representerar en extraordinär vändning i relationerna mellan USA och Venezuela, två länder som under många år haft spända förbindelser. Maduro har styrt Venezuela sedan 2013 och har anklagats för auktoritärt styre, valfusk och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter.