Ukrainska soldater får specialvård i Sverige efter svåra stridsrelaterade skador

På veterandagen i Ukraina delade president Volodymyr Zelenskyj ut medaljer till sårade soldater på ett sjukhus i Kiev. Samtidigt, flera hundra mil norrut, påbörjade överläkare Thomas Berggren sin morgonrond på Aleris Rehab Station i Solna, där ett tiotal ukrainska soldater vårdas för allvarliga krigsskador.

Ett av ansiktena på avdelningen tillhör Jevhen Kovalenko. När SVT besöker honom får han sitt dagliga dropp med antibiotika. Han anlände till Sverige för ett och ett halvt år sedan efter att redan ha genomgått 25 operationer i hemlandet. Trots de omfattande vårdinsatserna i Ukraina blev hans tillstånd inte bättre på grund av resistenta bakterier.

”En granat slog ner alldeles intill mig i skyttegraven. De flesta som är med om något sånt överlever inte. Jag hade tur som bara fick mitt ben svårt skadat,” berättar Jevhen. Han förklarar vidare att han låg sårad i en skog där det redan fanns många döda kroppar, vilket troligen är källan till de svårbehandlade bakterieinfektionerna han drabbats av.

Överläkare Thomas Berggren förklarar att Jevhens vårdtid blivit ovanligt lång eftersom den första antibiotikakuren misslyckades och läkarna tvingades börja om från början. Nu väntar ytterligare månader av intensiv vård. Först när infektionen är helt borta kan processen med att förlänga Jevhens ben påbörjas, följt av rehabilitering för att han ska kunna gå igen.

Situationen kompliceras av att Jevhens familj – fru och 16-årig dotter – befinner sig kvar i Ukraina medan han genomgår denna långa behandlingsperiod i Sverige.

Aleris Rehab Station har sedan den fullskaliga ryska invasionen inleddes tagit emot omkring femtio ukrainska soldater med krigsskador. Vårdbehovet har dock förändrats dramatiskt. Tidigare var den genomsnittliga vårdtiden cirka 150 dagar, men nu är den ofta minst dubbelt så lång.

Den förvärrade situationen vid fronten har direkt påverkan på skadornas allvarlighetsgrad. Särskilt oroande är de ständiga drönarattackerna som avsevärt försvårar och försenar evakueringen av sårade soldater från stridszonen.

”Patienterna har skadats ute på slagfältet och ofta blivit liggande i timmar innan de kommer till första förbandsplats,” förklarar Berggren. ”De har ofta splitter i kroppen och får därför infektioner från början. Vi ser också i större omfattning antibiotikaresistenta bakterier av något slag.”

Detta fenomen med multiresistenta bakterier är ett växande problem i krigszoner, där sanitära förhållanden är bristfälliga och tillgången till rätt medicinsk behandling kan vara begränsad. När sårade soldater tvingas vänta länge på evakuering ökar risken för komplikationer avsevärt.

Den svenska specialistvården representerar för många av dessa soldater den sista möjligheten att undvika amputation eller andra permanenta funktionsnedsättningar. För Jevhen Kovalenko har vården i Sverige inneburit att han kunnat bevara sitt ben, trots mycket allvarliga skador.

”Jag förstår väl att jag inte kommer kunna strida och springa runt i någon skyttegrav igen, men förhoppningsvis kan jag göra något annat för att stötta det ukrainska samhället när jag väl kommer hem,” säger Jevhen med en blandning av realism och framtidshopp.

Medan kriget fortsätter öka i intensitet, med allt fler allvarligt skadade soldater som behöver avancerad vård, står sjukvårdspersonal som Thomas Berggren och hans kollegor på Aleris Rehab Station inför fortsatta utmaningar. Deras arbete representerar en viktig del av det internationella stödet till Ukraina – inte bara genom militär hjälp utan även genom livräddande och livsförändrande medicinsk expertis.