Med bara några veckor kvar till valdagen står de svenska partierna redo att återigen fylla gatorna med valaffischer – en över hundra år gammal tradition som fortfarande spelar en central roll i den politiska kampanjverksamheten. Fyra till fem veckor före valet får partierna börja sätta upp årets affischer, och trots digitaliseringens framfart visar de stora partierna inga tecken på att minska sina satsningar.

Nicklas Håkansson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG i Göteborg, betonar att valaffischer representerar en stark tradition som partierna värnar om. I storstäderna kan kampen om de bästa placeringarna till och med bli intensiv. Till skillnad från mycket annan reklam som är lätt att undvika, är valaffischer i det offentliga rummet svårare att bortse från, förklarar han.

De tidiga valaffischerna var ofta karikatyrlika och innehöll ibland längre textutdrag från partiprogram. Men dagens affischer har genomgått en betydande förändling. Modern valreklam är mer strömlinjeformad och anpassad för snabb konsumtion, enligt Håkansson. Det handlar om korta budskap, slagkraftiga slogans och bilder som snabbt fångar uppmärksamheten. En annan tydlig förändring är den ökade fokusen på partiledarna – affischerna är personcentrerade på ett sätt som skiljer sig markant från kampanjer för 50 år sedan.

Politiska angrepp eller hatiska bilder av motståndare är dock ovanliga i svensk valaffischering, påpekar Håkansson. En framgångsrik affisch syftar enligt partierna till att få människor att följa resten av kampanjen. Det är sannolikt inte rimligt att anta att valaffischer finns där för att få väljare att byta åsikt, eftersom det är svårt att spåra sådana effekter till specifika kampanjer. Istället tyder mycket på att de har en påminnelsefunktion – ”valet närmar sig, här är vi”.

De tre största partierna i Sverige visar tydligt att valaffischer fortsatt har en central plats i kampanjstrategin. Moderaterna planerar att sätta upp cirka 20 000 affischer i år, minst lika många som vid det senaste valet. Partiets valansvarige Martin Borgs framhåller att med ett rekordstort antal obilaga väljare i år är valaffischer viktigare än någonsin. För Moderaterna handlar valet om huruvida ansträngning ska löna sig och brott ska bestraffas – vilket är budskapet på deras affischer. Borgs jämför valaffischernas uppdykande med en säsongspremiär, och menar att för de flesta människor börjar valrörelsen i praktiken när affischerna sätts upp.

Socialdemokraterna satsar också lika mycket som tidigare med budskapet ”Dags att ta Sverige på allvar”. Partisekreterare Tobias Baudin pekar på affischernas betydelse i en tid då allt färre följer traditionella nyhetsmedier. På detta sätt kan affischerna bidra till ett högt valdeltagande. De fyller också en intern mobiliserande funktion och håller valtemperamentet uppe inom partiet.

Sverigedemokraterna, med sloganen ”Vi gör Sverige till Sverige igen”, ser också affischerna som en viktig del av kampanjen. Partiets pressavdelning meddelar att de jämfört med tidigare val investerar mer än någonsin i olika typer av kampanjer, där valaffischer utgör en liten men viktig del av den totala valrörelsen.

Valet till riksdag, region och kommun äger rum söndagen den 13 september 2026, och reglerna för valaffischer varierar över landet. Längs allmänna vägar utanför tätorter har länsstyrelserna beslutat om tillstånd och villkor. I vissa län får affischer sättas upp från fem veckor före valet, den 9 augusti, medan andra län tillåter affischering först fyra veckor innan, från den 16 augusti.

På offentliga platser krävs vanligtvis tillstånd från polismyndigheten, och kommuner kan ha egna regler för var affischer får placeras. Det finns också tydliga säkerhetsrestriktioner – valaffischer får inte sättas upp längs motorvägar, motortrafikvägar, körfält med en riktning eller på broar över sådana vägar. De får inte heller placeras i kurvor, rondeller eller andra platser där de kan skymma sikten.

Partierna har ett tydligt ansvar för att affischerna inte orsakar nedskräpning, och samtliga affischer måste vara nedtagna senast den 20 september. Trots digitaliseringen och nya kommunikationskanaler fortsätter alltså den traditionella valaffischen att utgöra en central del av svensk demokrati och politisk mobilisering.