Europeiska centralbanken (ECB) har agerat alltför försiktigt och långsamt med att sänka räntorna för att stimulera den europeiska ekonomin, enligt en omfattande undersökning genomförd av Financial Times. Nästan hälften, 46 procent, av de tillfrågade ekonomerna anser att ECB borde ha agerat mer kraftfullt och sänkt räntorna snabbare för att motverka den ekonomiska avmattningen. Kritiken riktar sig mot takten och omfattningen av räntesänkningarna, som upplevs som otillräckliga för att ge den europeiska ekonomin den skjuts den behöver. Många ekonomer menar att ECB:s försiktiga strategi riskerar att förlänga den ekonomiska svackan och öka risken för deflation.
Sedan juni förra året har ECB genomfört fyra räntesänkningar. Den senaste sänkningen, i december, innebar att den så kallade inlåningsräntan sänktes med 0.25 procentenheter till 3,00 procent. Trots dessa åtgärder är utsikterna för den europeiska ekonomin fortsatt dystra. Internationella valutafonden (IMF) prognostiserar en svag BNP-tillväxt på endast 1,2 procent för innevarande år, vilket står i skarp kontrast till USA:s förväntade tillväxt på 2,2 procent. Skillnaden i tillväxttakt mellan Europa och USA understryker den utmaning ECB står inför och behovet av en mer expansiv penningpolitik, enligt kritikerna.
De ekonomer som deltog i Financial Times undersökning är ännu mer pessimistiska än IMF och förutspår en ännu lägre tillväxttakt på 0,9 procent för Europa. Deras bedömning indikerar en djup oro för den europeiska ekonomins framtid och en bristande tilltro till ECB:s förmåga att vända utvecklingen. Den låga tillväxtprognosen speglar de utmaningar som euroområdet står inför, inklusive hög arbetslöshet, svag konsumentefterfrågan och osäkerhet kring den globala ekonomiska utvecklingen.
Enligt kritikerna har ECB varit alltför fokuserad på inflationsrisken och för lite på att stimulera tillväxten. De menar att den låga inflationen, snarare än att vara ett hot, är ett symptom på den svaga ekonomiska aktiviteten och att ECB borde prioritera att få fart på ekonomin. En mer expansiv penningpolitik, med lägre räntor och eventuella kvantitativa lättnader, skulle kunna bidra till att öka investeringarna och konsumtionen, vilket i sin tur skulle kunna leda till ökad tillväxt och sysselsättning.
Flera faktorer bidrar till den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa. Den höga arbetslösheten i många länder dämpar konsumtionen och investeringarna. Osäkerheten kring den globala ekonomiska utvecklingen, inklusive handelskonflikter och politisk instabilitet, påverkar också den europeiska ekonomin negativt. Dessutom har den långsamma återhämtningen efter finanskrisen 2008 lämnat djupa spår i den europeiska ekonomin, med hög skuldsättning och svaga banksektorer i flera länder.
Sammanfattningsvis råder det en utbredd uppfattning bland ekonomer att ECB har agerat för sent och för lite för att stimulera den europeiska ekonomin. Den svaga tillväxtprognosen och den låga inflationen understryker behovet av en mer expansiv penningpolitik, enligt kritikerna. ECB står inför en komplex utmaning att balansera behovet av att stimulera tillväxten med risken för inflation, samtidigt som de måste navigera i en osäker global ekonomisk miljö. Det återstår att se om ECB kommer att vidta ytterligare åtgärder för att stötta den europeiska ekonomin och om dessa åtgärder i så fall kommer att vara tillräckliga för att vända den negativa trenden.
