Vinterkräksjukan når nu sin topp

Efter flera veckor med intensiv spridning tyder data från Folkhälsomyndigheten på att vinterkräksjukan nu kan ha nått sin kulmen för säsongen. Enligt Klara Sondén, biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, har årets utbrott varit kraftigare än under vintermånaderna som följde coronapandemin.

”Vi har fortfarande inga tydliga tecken på att spridningen avtar,” säger Sondén till Sveriges Radio i en ny intervju.

Vinterkräksjukan, som orsakas av calicivirus – främst norovirus – har drabbat många svenskar under de senaste månaderna. Sjukdomen sprids lätt genom kontakt med smittade personer, kontaminerade ytor eller via livsmedel. Symptomen inkluderar hastigt insättande illamående, kräkningar och diarré, vilket ofta leder till kortvarig men intensiv sjukdom.

Folkhälsomyndighetens övervakningssystem har registrerat en högre förekomst av laboratorieverifierade fall jämfört med de senaste åren. Detta kan delvis förklaras med att immunförsvaret hos befolkningen försvagats något efter pandemins år av social distansering och omfattande hygienåtgärder.

”Under pandemin var det betydligt färre som insjuknade i vinterkräksjuka eftersom vi höll avstånd och var extra noga med handhygien. Nu när vi återgått till mer normala sociala mönster ser vi en återgång till högre smittotal,” förklarar Sondén.

Trots den fortsatt höga smittspridningen finns det hopp om att situationen snart kan förbättras. Historiskt sett brukar smittnivåerna börja minska under mars och tidig april.

”Så det finns fortfarande hopp om det,” säger Klara Sondén.

Årets säsong har inneburit en betydande belastning på sjukvården. Flera vårdcentraler och akutmottagningar runt om i landet rapporterar om ökat antal patienter med mag-tarmsymtom, särskilt bland äldre och små barn, som löper högre risk för uttorkning.

Anders Johansson, smittskyddsläkare i Region Västernorrland, bekräftar bilden: ”Vi ser att många vårdinrättningar har haft utbrott bland både patienter och personal. Det har skapat utmaningar för schemaläggning och vårdkapacitet på vissa håll.”

För allmänheten rekommenderar myndigheterna fortsatt noggrann handhygien, särskilt efter toalettbesök och före måltider. Personer med symptom bör stanna hemma från arbete eller skola tills de varit symptomfria i minst 48 timmar för att undvika att sprida smittan vidare.

”Handtvätt med tvål och vatten är faktiskt mer effektivt mot norovirus än handsprit,” påminner Klara Sondén. ”Det är ett enkelt men effektivt sätt att bryta smittkedjor.”

Restauranger och storkök har också märkt av den ökade smittspridningen. Livsmedelsverket har under säsongen gått ut med förstärkta rekommendationer kring livsmedelshygien, eftersom kontaminerad mat är en vanlig smittväg.

Mikael Hoffmann, chef för NEPI (Nätverk för läkemedelsepidemiologi), påpekar att även om vinterkräksjukan oftast är självläkande finns det anledning att ta den på allvar: ”För de flesta går det över av sig självt inom ett par dagar, men för vissa riskgrupper, som små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar, kan det leda till allvarlig uttorkning som kräver sjukhusvård.”

Folkhälsomyndigheten fortsätter att övervaka situationen noga och kommer att publicera uppdaterade data under de kommande veckorna. Om den normala säsongsvariationen håller i sig, bör vi se en nedgång i antalet fall inom kort.

”Vi fortsätter att analysera provresultat från hela landet och hoppas kunna se en positiv trend innan påsk,” avslutar Klara Sondén.