Den ekonomiska situationen förbättras för många svenskar tack vare lägre inflation och sänkta räntor. Denna positiva trend gäller dock inte alla. Marianne Metsävainio, vars son drabbades av en hjärnskada efter en trafikolycka 2016, exemplifierar denna verklighet. Hon har sedan dess varit tvungen att vårda sin son konstant, vilket hindrat henne från att arbeta tillräckligt för att täcka sina boendekostnader. Hon blev vräkt förra året och tvingades lämna ifrån sig sonen till pappan. Metsävainio belyser svårigheten att hitta nytt boende med en registrering hos Kronofogden och uttrycker känslan av maktlöshet. Hennes berättelse illustrerar den utsatta situationen för en grupp svenskar som inte gynnas av den generellt förbättrade ekonomin. Hon efterlyser mer stöd i form av personlig assistans, vilket skulle möjliggöra för henne att arbeta och bli självförsörjande.
Antalet vräkningar i Sverige ökar, från drygt 2 000 år 2017 till närmare 3 000 idag. Dessa siffror representerar dock endast de verkställda vräkningarna, där Kronofogden fysiskt avhyser boende. Mörkertalet är betydligt större. Många väljer att flytta frivilligt innan vräkningen verkställs för att undvika en registrering hos Kronofogden. Enligt Ida Nilsson, forskare vid Stockholms universitet, är det verkliga antalet vräkningar upp till fyra gånger högre än den officiella statistiken visar. Nilssons forskning indikerar att cirka 15 000 personer berördes av vräkningsärenden som gick vidare till Kronofogden under förra året.
Vräkningarnas verkliga omfattning är alltså betydligt större än vad officiell statistik visar. Detta innebär att tusentals individer och familjer tvingas lämna sina hem, ofta med allvarliga konsekvenser. Både den personliga och samhällsekonomiska kostnaden är hög. Vräkningar leder till ökade utgifter för samhället i form av försörjningsstöd, psykiatrisk vård och annan sjukvård. De drabbade individerna hamnar ofta i en prekär situation med osäker boendesituation, ekonomiska svårigheter och psykisk ohälsa. Det är en ond cirkel som kan vara svår att bryta.
Vräkningar drabbar även ett stort antal barn, trots riksdagens nollvision om att inga barn ska vräkas. Att uppleva en vräkning som barn kan ha förödande konsekvenser för deras utveckling och välbefinnande. Otryggheten, stressen och den sociala stigmatiseringen kan leda till psykiska problem och försämrad skolprestation. Det är därför avgörande att samhället vidtar åtgärder för att förhindra vräkningar och skydda barn från denna traumatiska upplevelse. Att investera i förebyggande åtgärder, som till exempel ekonomiskt stöd och rådgivning, kan vara mer kostnadseffektivt på lång sikt än att hantera konsekvenserna av vräkningar.
Marianne Metsävainios situation belyser behovet av ökat stöd för familjer som befinner sig i liknande situationer. Att ge tillräckligt stöd till anhörigvårdare, såsom personlig assistans, kan göra det möjligt för dem att kombinera vårdansvar med förvärvsarbete och därmed undvika ekonomiska svårigheter och vräkning. Det är också viktigt att se över regelverket kring vräkningar och se till att det finns tillräckliga skyddsnät för att förhindra att människor hamnar på gatan.
Sammanfattningsvis målar den förbättrade ekonomiska situationen för många svenskar en positiv bild, men döljer samtidigt en växande problematik med vräkningar och dess konsekvenser. Mörkertalet är stort och det verkliga antalet vräkta är betydligt högre än den officiella statistiken. Vräkningarnas samhällsekonomiska kostnader är avsevärda och drabbar särskilt utsatta grupper, inklusive barn. Det krävs kraftfulla åtgärder för att motverka denna trend och säkerställa att alla svenskar har en trygg och stabil boendesituation. Det inkluderar både förebyggande insatser och ett starkare socialt skyddsnät för de som riskerar att vräkas.
