Carl Bildt: Jag har numera inget jobb, vilket är rätt angenämt

Under en ovanligt klar höstdag följer vi i spåren efter en av Sveriges mest inflytelserika utrikespolitiska profiler. Carl Bildt rör sig med vant steg genom Stockholms gator, på väg till ännu ett möte i en redan fullspäckad kalender. Den före detta statsministern och utrikesministern har sällan tid för längre intervjuer, men vi försöker ändå.

Efter att ha lämnat den aktiva partipolitiken har Bildt på senare år arbetat i det tysta med att bygga upp något som kan bli en ny svensk underrättelseorganisation. Projektet, som hållits utanför strålkastarljuset, beskrivs av insatta källor som ett svar på det förändrade säkerhetsläget i Europa.

”Det handlar om att Sverige behöver stärka sin förmåga inom informationsinhämtning och analys, särskilt med tanke på det nya geopolitiska landskapet”, säger en person med insyn i arbetet som vill förbli anonym.

Bildts engagemang i säkerhetsfrågor kommer knappast som en överraskning. Under sin tid som statsminister i början av 90-talet var han en drivande kraft bakom Sveriges närmande till EU och Nato. Som utrikesminister mellan 2006 och 2014 utvecklade han ett stort internationellt kontaktnät som han fortfarande underhåller flitigt.

”Carl har alltid haft en fot i den internationella politiken och en i säkerhetsfrågor. Det är naturligt att han engagerar sig i detta nu när säkerhetsläget har försämrats”, säger en tidigare medarbetare.

Men mitt i vårt reportage dyker plötsligt en helt annan nyhet upp. Enligt uppgifter till DN överväger Bildt att återvända till politiken – om än på en betydligt mindre arena än tidigare. Det handlar om ett möjligt engagemang i en lokal församling på Östermalm i Stockholm.

När vi konfronterar honom med uppgifterna mellan två möten ler han bara kryptiskt. ”Jag kommenterar inte rykten”, säger han och skyndar vidare med sin karakteristiska gång.

Frågan är varför en person med Bildts meriter skulle överväga ett lokalt politiskt uppdrag. Flera bedömare vi talar med spekulerar i att det kan handla om att hålla sig uppdaterad med partiets gräsrotsarbete, eller kanske rent personligt intresse för närområdet där han bor.

”Carl har alltid varit en person som vill förstå helheten. Det skulle inte förvåna mig om han ser värde i att engagera sig lokalt för att behålla kontakten med vardagspolitiken”, säger en långvarig bekant till Bildt.

Samtidigt fortsätter arbetet med den nya underrättelseorganisationen. Enligt våra källor har Bildt under det senaste året rest intensivt för att studera liknande organisationer i andra länder och knyta kontakter med internationella säkerhetsexperter.

”Det är typiskt Carl att göra sin hemläxa ordentligt. Han har alltid varit metodisk i sitt arbetssätt”, säger en tidigare kollega från Utrikesdepartementet.

Bildts almanacka är fullspäckad med möten runt om i världen. Bara under den senaste månaden har han besökt Bryssel, Washington och flera huvudstäder i Östeuropa. Trots sina 75 år visar han inga tecken på att vilja dra ner på tempot.

Den nya myndigheten uppges vara inriktad på hybridhot och informationspåverkan, områden som blivit alltmer relevanta i den moderna säkerhetspolitiken. Flera EU-länder har redan liknande strukturer, och nu verkar Sverige följa efter.

”Det handlar inte om traditionellt spioneri utan snarare om att analysera påverkansoperationer och skydda samhällsviktiga funktioner”, förklarar en säkerhetsanalytiker som vi talar med.

Om Bildt verkligen återvänder till politiken på lokal nivå återstår att se. Men klart är att den tidigare statsministern fortfarande är en kraft att räkna med i svensk politik och säkerhetspolitik.

När vi skiljs från Bildt är han redan på väg till nästa möte. Telefonen ringer, och med ett snabbt ”Bildt här” försvinner han runt hörnet, lämnar oss med fler frågor än svar – precis som han så ofta gjort under sin långa karriär i politikens och diplomatins värld.