DN/Ipsos: Väljarna ser sig inte längre som liberaler

I den senaste DN/Ipsos-mätningen framgår att Liberalerna befinner sig i en djup kris med endast ett halvår kvar till riksdagsvalet. Partiet noterar sitt hittills lägsta väljarstöd på två procent, avrundat uppåt, vilket innebär en betydande utmaning för att klara riksdagsspärren.

Det oroväckande för partiet är att allt färre svenskar identifierar sig som liberaler. Andelen har sjunkit från 31 procent under valåret 2022 till 24 procent inför valet 2026, enligt en färsk mätning där väljarna själva får beskriva sina politiska åsikter.

Än mer problematiskt för Liberalerna är att bara en bråkdel av de väljare som kallar sig liberaler faktiskt röstar på partiet. Istället går dessa väljares stöd främst till Socialdemokraterna och Moderaterna. Anmärkningsvärt nog lockar även Sverigedemokraterna fler röster från självidentifierade liberaler än vad Liberalerna själva gör.

– Det ger en tydlig bild av L:s problem, kommenterar Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Samtidigt visar undersökningen att andelen som identifierar sig som socialister har ökat jämfört med valåret 2022. Hela 34 procent av väljarna ser sig själva som socialister, vilket gör det till den mest utbredda politiska etiketten bland svenska väljare.

– Det är fortsatt högst andel som kallar sig för socialister och så har det sett ut under en längre tid, förklarar Källebring.

I motsats till detta minskar andelen som identifierar sig som feminister, globalister eller konservativa, även om förändringarna är relativt små jämfört med tidigare mätningar.

– Nedgången för globalisterna hänger troligen samman med att världen har blivit mer orolig med Trump, ökad protektionism och mindre välvillig inställning till frihandel, analyserar Källebring.

När det gäller väljarnas positionering på den traditionella höger-vänsterskalan hamnar genomsnittet exakt i mitten. Centerpartiet framstår som det tydligaste mittenpartiet, även om en viss vänsterförskjutning kan noteras bland partiets väljare i den senaste mätningen.

– Den stora förflyttningen åt vänster ägde rum i samband med Januariavtalet 2019, påpekar Källebring.

I kontrast till detta har både Moderaternas och Sverigedemokraternas väljarkårer rört sig högerut.

– När det gäller SD handlar det om en ganska stor förskjutning åt höger jämfört med 2022, tillägger Källebring.

På partinivå visar mätningen att väljarna i stor utsträckning identifierar sig i linje med partiernas traditionella profiler. Moderata väljare ser sig huvudsakligen som borgerliga, Miljöpartiets anhängare som gröna och Sverigedemokraternas väljare som nationalister.

En särskilt tydlig trend är att allt fler konservativa väljare nu föredrar Sverigedemokraterna framför Moderaterna, vilket utgör ett potentiellt problem för det traditionellt konservativa M.

– För M är det ett jättetapp i den gruppen de sista åren, konstaterar Källebring.

Undersökningen genomfördes av Ipsos under perioden 10–23 februari och omfattade 1 625 röstberättigade väljare. Av dessa svarade 941 via digitala enkäter, 128 via SMS-länk och 556 genom digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

Resultaten bekräftar den politiska omställning som pågår i Sverige, där traditionella ideologiska identiteter omformas och partiernas förmåga att attrahera väljare som delar deras grundläggande värderingar sätts på prov. För Liberalerna innebär detta en särskilt stor utmaning, då partiet uppenbarligen misslyckas med att attrahera även de väljare som delar dess ideologiska utgångspunkt.