Efter Googles och Metas reklamförbud – RFSL utmanar reglerna med ”osynligt” typsnitt

I helgen aviserade flera stora techföretag ett oväntat stopp för politisk annonsering, ett beslut som fått omfattande konsekvenser för både politiska partier och opinionsbildande organisationer i Sverige. RFSL har svarat med en kreativ motoffensiv genom att lansera ett specialdesignat typsnitt som kringgår Metas automatiserade innehållsgranskning.

Google och Meta, som äger både Facebook och Instagram, implementerade nyligen striktare riktlinjer för politiska annonser på sina plattformar. Denna plötsliga förändring har skapat betydande utmaningar för organisationer som förlitar sig på sociala medier för att nå ut med sina budskap.

Annonsrestriktionerna är särskilt problematiska för ideella organisationer som driver opinionsbildning i frågor som kan uppfattas som politiska, trots att de grundas i mänskliga rättigheter. RFSL, som arbetar för hbtqi-personers rättigheter, är en av de organisationer som drabbats hårt av dessa nya begränsningar.

”Det här handlar om vår möjlighet att nå ut med information som kan vara livsviktig för många människor,” förklarar en talesperson från RFSL. ”När våra annonser stoppas för att de klassificeras som ’politiska’ begränsas vår förmåga att stötta utsatta grupper.”

Som svar på dessa utmaningar har RFSL utvecklat ett specialtypsnitt som är utformat för att undgå Metas AI-baserade granskningssystem. Typsnittet ser ut som vanlig text för mänskliga läsare, men innehåller subtila modifieringar som gör det svårare för automatiserade system att identifiera och flagga innehållet.

Experter inom digital marknadsföring beskriver detta som ett exempel på den pågående kapplöpningen mellan plattformsägare och användare. Fredrik Holmberg, digitalstrateg på kommunikationsbyrån Westander, menar att situationen belyser ett större problem.

”Vi ser hur teknikföretagens algoritmiska moderering skapar nya utmaningar för det demokratiska samtalet. När innehåll som rör mänskliga rättigheter klassificeras som ’politiskt’ och därmed begränsas, uppstår frågor om vem som egentligen sätter gränserna för den offentliga debatten,” säger Holmberg.

Metas egna talespersoner hävdar att annonsrestriktionerna är nödvändiga för att säkerställa transparens och förhindra missbruk av plattformarna. Google har framfört liknande argument och påpekat att deras åtgärder är del av en bredare strategi för att hantera desinformation och manipulativa annonser.

Bakgrunden till techbolagens beslut är komplex. Under de senaste åren har dessa företag utsatts för omfattande kritik och granskning gällande deras roll i spridningen av desinformation, särskilt under valkampanjer världen över. Restriktionerna kan ses som ett försök att förekomma ytterligare reglering från myndigheter.

För RFSL och andra organisationer innebär den nya situationen att de måste tänka om sin digitala kommunikationsstrategi. Användningen av specialutformade typsnitt är bara en av flera taktiker som utvecklas för att hantera de nya begränsningarna.

”Det här är inte bara en teknisk fråga utan en demokratifråga,” kommenterar Sandra Ehne, förbundsordförande för RFSL. ”När kommersiella plattformar blir allt viktigare arenor för samhällsdebatten måste vi också diskutera vilka skyldigheter de har att säkerställa en mångfald av röster.”

Medieforskare vid Stockholms universitet pekar på att situationen illustrerar den växande maktobalansen mellan globala techföretag och samhällsaktörer. Professor Amanda Lagerkvist menar att detta är ett exempel på ”plattformisering” av det offentliga samtalet, där några få företag får oproportionerligt stor makt över vilka röster som hörs.

”Det vi ser nu är resultatet av en längre utveckling där demokratiska samtal flyttar in på privata plattformar utan samma transparens eller ansvarsskyldighet som traditionella offentliga rum,” förklarar Lagerkvist.

För många mindre organisationer finns få alternativ till de stora plattformarna, vilket förstärker beroendeförhållandet. RFSL:s kreativa lösning med ett specialtypsnitt representerar ett intressant exempel på digital aktivism, men väcker också frågor om hållbarheten i denna typ av motstrategier.

Medan debatten fortsätter överväger flera riksdagspartier nu att lyfta frågan på politisk nivå. Frågan om techföretagens roll som grindvakter för den offentliga debatten kan komma att bli en viktig punkt på den digitalpolitiska agendan under kommande år.