Förtroendet ökar för polisens arbete mot skjutningar

Svenskarna känner sig tryggare trots fortsatt hög nivå av gängvåld, visar en ny undersökning från DN/Ipsos. Allt färre oroar sig för att själva drabbas av skjutningar och sprängningar, och förtroendet för polisens arbete har ökat markant under de senaste åren.

När den nuvarande regeringen tillträdde efter valet 2022 nådde antalet skjutningar rekordhöga nivåer. Tidöpartierna gick då till val med löften om hårdare tag mot de gängkriminella. Trots att våldet har fortsatt på höga nivåer under de tre år som följt, syns nu en minskning under det senaste året. Det är dock fortfarande för tidigt att avgöra om denna nedgång är bestående.

Mediernas intensiva bevakning av våldsbrotten har avtagit något, även om spektakulära fall som den nyliga masskjutningen i Gävle fortfarande får stort medialt utrymme. Detta återspeglas även i den allmänna opinionen, där oron för gängvåldet har minskat.

Enligt den färska mätningen från DN/Ipsos uppger hela 61 procent av de tillfrågade att de har stort förtroende för polisens förmåga att hantera skjutningar och sprängningar. Det är en ökning med 5 procentenheter sedan den senaste mätningen i februari.

”De hårdare tagen från polisen har slagit igenom och det finns ett större förtroende för polisens arbete,” säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Även regeringens förtroendekurva pekar uppåt, men från en betydligt lägre nivå. Majoriteten av de tillfrågade har fortfarande lågt förtroende för Tidöpartiernas arbete mot skjutningar och sprängningar, även om siffrorna har förbättrats något sedan den föregående mätningen.

”Man kan säga att misstron mot regeringens arbete minskar något,” förklarar Källebring.

Den mest markanta förändringen syns i människors oro för sin egen säkerhet. För två år sedan svarade 33 procent att de var ganska eller mycket oroliga för att själva råka illa ut i samband med skjutningar och sprängningar. I den nya undersökningen har denna siffra sjunkit till 20 procent.

”Det är en väldigt tydlig förändring på två år. Vi upplever att vi i dag är tryggare i landet som helhet,” konstaterar Källebring.

Trots den minskade oron uppger fortfarande var femte person att de har ändrat sina vanor eller beteenden av rädsla för att råka illa ut. Det handlar om att undvika vissa platser, att inte gå ut när det är mörkt eller att vara mer uppmärksam på sin omgivning. Detta visar att gängvåldet fortfarande påverkar många människors vardag på ett konkret sätt.

Källebring betonar dock att resultaten om ökad trygghet bör tolkas med viss försiktighet. Väljarnas uppfattning är starkt kopplad till hur mycket uppmärksamhet skjutningar och sprängningar får i medierna.

”Om det har varit mycket skriverier så har oron stigit. Det är en naturlig reaktion eftersom de allra flesta inte själva varit utsatta utan kommer i kontakt med våldsdåden genom mediernas rapportering,” förklarar Källebring.

Det är värt att notera att undersökningen genomfördes innan den uppmärksammade masskjutningen i Gävle natten till den 4 oktober, en händelse som kan ha påverkat opinionen sedan mätningen gjordes.

Ipsos undersökning genomfördes under perioden 9–21 september och omfattar 1 544 röstberättigade väljare. Av dessa svarade 914 personer via digitala enkäter, 97 via SMS-länk och 533 via digitala intervjuer i en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

Sammantaget visar mätningen att det svenska samhället upplevs som tryggare nu än för två år sedan, trots att den faktiska nivån av gängvåld fortfarande är hög. Detta tyder på en ökad tilltro till polisens förmåga att hantera situationen, även om förtroendet för den politiska ledningens arbete fortfarande är relativt lågt.