Hårdare tag för utlänningar som ska tvångsutvisas

Regeringen skärper reglerna för personer som ska utvisas ur Sverige genom en ny lagrådsremiss som presenterades idag. Förslaget innebär att utlänningar med utvisningsbeslut kan tas i förvar eller ställas under uppsikt i fler fall än tidigare och hållas i förvar under längre tid om det finns risk att de avviker.

Migrationsminister Johan Forssell menar att dessa åtgärder är nödvändiga för att bekämpa det som kallas skuggsamhället och för att säkerställa att personer som fått beslut om utvisning faktiskt lämnar landet.

”Det är en fråga om Sveriges säkerhet. Vi måste veta vilka som befinner sig i landet,” säger Forssell.

Enligt den nya lagrådsremissen kommer förvarstiderna att variera beroende på personens status. För vuxna som inte har sökt asyl föreslås den maximala förvarsperioden bli så lång som 18 månader. Detta är en betydande förlängning jämfört med nuvarande regler.

Även för barn föreslås förändringar. Dagens huvudregel innebär att barn kan hållas i förvar i maximalt tre dagar, med möjlighet till förlängning upp till sex dagar om det finns synnerliga skäl. Med den nya lagstiftningen blir huvudregeln sex dagar, med möjlighet att förlänga med ytterligare sex dagar.

För barn som ska utvisas på grund av brottslighet eller för att de bedöms utgöra ett säkerhetshot blir reglerna strängare. För dessa fall föreslås en maximal förvarsperiod på tre månader, som under särskilda omständigheter kan förlängas till sex månader.

Forssell betonar dock att förvarstagande av minderåriga sker mycket sällan idag och bedömer att det även fortsättningsvis bara kommer att ske i undantagsfall.

Lagrådsremissen innehåller också ett nytt kontrollinstrument som kallas ”vistelseskyldighet”. Det innebär att en utlänning kan åläggas att vistas inom ett begränsat geografiskt område. Denna skyldighet ska kunna kombineras med elektronisk övervakning genom fotboja för att säkerställa att personen håller sig inom det angivna området.

Regeringens förslag bygger på en utredning som bedömer att cirka 710 fler beslut om förvar eller uppsikt kommer att fattas årligen jämfört med dagens nivå. Detta innebär en väsentlig ökning av användningen av dessa tvångsmedel.

”Fler kommer att vara i förvar eller ha elektronisk övervakning, men på sikt kan det också innebära att det faktiskt minskar, därför att personer reser hem frivilligt i stället. Det är det allra bästa för alla,” säger Forssell.

Förslaget är en del av regeringens bredare strategi för att minska antalet personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Dessa åtgärder riktar sig främst mot personer som fått avslag på asylansökningar, men även mot personer som ska utvisas på grund av brott.

Kritiker har tidigare uttryckt oro över förlängda förvarstider, särskilt när det gäller barn, medan förespråkare menar att det är nödvändigt för att upprätthålla en fungerande migrationspolitik och säkerställa att utvisningsbeslut verkställs.

Lagrådsremissen kommer nu att granskas av Lagrådet innan den kan läggas fram som en proposition för riksdagen. Om förslaget antas av riksdagen kommer det att innebära betydande förändringar i hur Sverige hanterar personer som vistas illegalt i landet eller som av andra skäl ska utvisas.

Regeländringarna är en del av en större europeisk trend där flera länder har infört strängare regler kring förvarstagande och uppsikt över personer som ska utvisas. Denna utveckling sker samtidigt som migrationsfrågan fortsätter att vara en central politisk fråga både i Sverige och i övriga Europa.