Kamp om miljarder väntar när Sverige rustar upp: ”Väldigt olika åsikter mellan partierna”

I juni förra året nådde Sveriges åtta riksdagspartier en historisk överenskommelse om att låna 300 miljarder kronor extra för att påskynda utbyggnaden av landets försvar. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) motiverade då beslutet med att öka statsskulden för att kommande generationer inte ska behöva ”lära sig prata ryska”.

Nu tar diskussionerna nästa steg. På torsdagen samlas partiernas representanter i försvarsberedningen till ett första möte för att inleda arbetet med hur dessa medel ska fördelas. De finansiella ramarna är redan fastställda – 250 miljarder kronor ska gå till det militära försvaret och 50 miljarder till det civila.

– I detta säkerhetspolitiska läge, med Ryssland på ena sidan och ett oberäkneligt USA på den andra, är det oerhört viktigt att vi partier kan komma överens, säger Ulf Holm, Miljöpartiets representant i försvarsberedningen.

Sverigedemokraternas Matheus Enholm, vice ordförande i försvarsutskottet, betonar vikten av en bred politisk uppgörelse:

– För att nå en långsiktighet i besluten är det viktigt att i alla fall de tre stora partierna är eniga, säger han.

Samtidigt har partierna olika prioriteringar. Socialdemokraterna har redan gått ut med konkreta förslag, bland annat ett nytt regemente i Kiruna och en amfibiebataljon på Gotland. Detta tillvägagångssätt kritiseras av Sverigedemokraterna.

– Mitt parti vill gå in med öppna kort och tycker inte det är lämpligt att göra som Socialdemokraterna, säger Matheus Enholm.

En central fråga för Sverigedemokraterna är kostnadskontroll och effektivare upphandlingar med försvarsindustrin. Enholm menar att prispressen på försvarsindustrin måste öka.

– Det finns företag som försöker maximera att få ut så mycket som möjligt just som företag. Vi behöver i stället få ut så mycket som möjligt för våra pengar, säger han och tillägger att mer långsiktiga kontrakt skulle kunna få företagen att justera priserna nedåt.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet lägger särskilt fokus på investeringar i det civila försvaret. Ulf Holm från Miljöpartiet understryker behovet av ökade resurser till transporter samt energi- och livsmedelsberedskap.

Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson trycker på nödvändiga investeringar i infrastruktur, med särskilt fokus på järnvägssystemet:

– Budgetökningen vi har gjort är till stor del riktad mot militära försvaret. Vi tappar sådant som järnvägen, kustbevakningen och isbrytare. Vi behöver fler isbrytare än vad regeringen har budgeterat för, säger hon.

Gällande Socialdemokraternas förslag om fler regementen är Gunnarsson avvaktande och pekar på att detta inte finns med på Försvarsmaktens egna önskelista.

– Fler regementen finns inte på försvarsmaktens lista, konstaterar hon.

Både Gunnarsson och Enholm förutser att frågor kring det civila försvaret kan bli de mest komplexa att nå enighet om. Vänsterpartiet lyfter fram den grundläggande kopplingen mellan vardaglig civil verksamhet och krisberedskap.

– Grunden i det civila försvaret är den vanliga vardagliga verksamheten, som vanliga sjukvården och vanliga förskolorna. Där har vi väldigt olika åsikter mellan partierna. Har vi inte sjukvården här och nu, påverkar det planeringen för kris och krig, förklarar Hanna Gunnarsson.

Sverigedemokraternas Enholm understryker samtidigt att investeringar i det civila försvaret måste vara ändamålsenliga:

– Vi ska säkerställa att vissa vägar klarar tyngre fordon. Vi ska inte asfaltera en väg som ändå skulle ha asfalterats, men där Trafikverket har misskött sig, exemplifierar han.

Försvarsberedningens rapport väntas vara färdig till sommaren och kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens kommande förslag till riksdagen. Beredningen leds av Jörgen Berglund (M) och inkluderar representanter från samtliga riksdagspartier, däribland tunga namn som tidigare försvarsminister Peter Hultqvist (S).