Under innevarande år har den svenska regeringen påskyndat processen för att möjliggöra finansiering av ny kärnkraft i landet. Remisstiden för förslaget har nyligen avslutats och flera remissinstanser har uttryckt oro över den snabba tempot i regeringens arbete. Många av dessa instanser, inklusive viktiga aktörer som Vattenfall, Svenska Kraftnät och Energimyndigheten, har påpekat att förslaget är otillräckligt utrett och att det riskerar att medföra en betydande kostnad. Det finns en allmän enighet om att ytterligare analyser behövs innan Sverige kan gå vidare med sina kärnkraftsambitioner.
Vattenfall, som förväntas leda arbetet med att bygga ny kärnkraft, har understrukit att det finns flera osäkerhetsfaktorer kvar som måste klargöras innan företaget kan fatta ett investeringsbeslut. Företaget accepterar vissa av de lösningar som föreslås i utredningen men betonar att de ekonomiska kalkylerna, som berör elpriser och räntor, måste ses som hypotetiska exempel. Vattenfall har också framfört en oro för politiska risker, där snabba förändringar i politiska beslut kan påverka projektets grundförutsättningar, vilket understryker vikten av stabilitet och tydliga spelregler för långsiktiga investeringar.
Svenska Kraftnät har i sitt remissvar uttryckt kritik mot den föreslagna finansieringsmodellen, som riskerar minskad lönsamhet och kan hämma livslängden på befintlig kärnkraft. De efterlyser en djupgående konsekvensanalys för att bättre förstå hur förslaget kan påverka den svenska elmarknaden på lång sikt. Även Energimyndigheten betonar behovet av en grundligare utredning och ifrågasätter den snabba tidsplanen som föreslår att ett stödsystem ska godkännas av riksdagen under våren. De anser att det är viktigt att ett så stort statligt åtagande också har ett bredare politiskt stöd än vad som erbjuds av de nuvarande regeringspartierna.
Energimyndigheten hävdar också att förslaget om ett garanterat elpris för kärnkraftsbolagen har svagheter. De anser att andra strukturer, som minimerar risken för elkunderna, bör beaktas. Det påpekas att effekterna av stödsystemet på elmarknaden har analyserats otillräckligt. Det finns en risk att den befintliga kraftproduktionen, inklusive kärnkraft, kan bli olönsam, vilket i sin tur kan hämma kommande investeringar i energisektorn.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman undvek att kommentera kritiken i samband med de inkomna remissvaren, men han har tidigare uttalat vikten av att hålla ett högt tempo i arbetet med ny kärnkraft. Han har samtidigt öppnat upp för justeringar i förslaget om finansiering, vilket tyder på att regeringen är öppen för att ompröva sina planer i ljuset av de synpunkter som framkommit. Wykman nämner även att den pågående elmarknadsutredningen, som ska leda till nya förslag, är en del av regeringens långsiktiga arbete med energifrågor.
Förslaget om ny kärnkraft har som mål att bygga två nya reaktorer innan 2035, med ytterligare utbyggnad fram till 2045. Men ekonomiska förutsättningar för nya kärnkraftinvesteringar har länge varit svåra. Utredaren Mats Dillén presenterade ett förslag som syftar till att åstadkomma statligt stöd för bygget av nya kärnkraftsreaktorer, baserat på tre centrala komponenter: förmånliga lån, ett garanterat elpris och riskdelning. Sammanlagt föreslås finansieringslösningar för värden upp till 600 miljarder kronor, där staten bär en stor del av kostnaderna. Förslaget har dock fått kritik för att det inte beaktar alternativ till kärnkraft, och det återstår att se om regeringen kan adressera dessa frågor i sin fortsatta planering.
