Regeringen har under veckan presenterat ett förslag om avgiftsfri förskola och fritidshem, en reform som statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson hoppas ska bli verklighet. Förslaget, som beräknas kosta cirka tio miljarder kronor, väcker både applåder och skarp kritik – inte minst från oppositionshåll. Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg var snabb med att såga idén och menade att Moderaterna nu framstår som desperata.
– Först säger finansministern att pengarna är slut, sedan lovar man allt åt alla. Det är svårt att ta Moderaternas ekonomiska politik seriöst just nu, sade han i en kommentar.
Finansministern själv beskrev reformen som ”en stark reform för att barn ska få bra möjligheter” och har föreslagit att pengarna bland annat ska tas från det sänkta biståndet.
Långt ifrån alla moderater är dock övertygade om att avgiftsfrihet är rätt väg att gå. I Haparanda, där man faktiskt har provat på modellen tidigare, är inställningen betydligt mer avvaktande. Mellan 2007 och 2019 hade kommunen avgiftsfri förskola, men beslutet att avskaffa den togs av en koalition bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet.
I dag tillämpar Haparanda i stället en inkomstbaserad modell där förskoleavgiften beräknas utifrån hushållets sammanlagda bruttoinkomst. Efter ett avdrag på 15 000 kronor per månad räknas avgiften ut som en procentsats på en till tre procent, beroende på antalet barn i förskolan.
– Det är inte rätt att höginkomsttagare ska få gratis barnomsorg, tycker vi. I stället har vi gjort andra prioriteringar i vår budget och inrättat en modell som gör att de svagaste grupperna ekonomiskt betalar väldigt låg eller ingen avgift, till exempel ensamstående, säger Sofia Söderholm, gruppledare för Moderaterna i Haparanda.
Hon berättar att beskedet från partiledningen kom som en överraskning för de lokala moderaterna, som känt sig nöjda med den modell man byggt upp.
– Jag tänker att vi är ju väldigt nöjda lokalt med den modell som vi har infört och utvecklat. Vi står upp för den. Om riksdagen skulle gå en annan väg och införa det här får vi se hur det skulle påverka kommunen, säger hon.
Socialdemokraterna i Haparanda har en helt annan syn i frågan. Nina Waara, gruppledare för partiet lokalt, var med när avgiftsfri förskola infördes och har länge kämpat för att den ska återinföras. Hon blev därför både glad och förvånad när Ulf Kristersson kom med beskedet på nationell nivå.
– Det är bara vi och Vänsterpartiet som har drivit den frågan. Moderaterna lokalt har varit väldigt tydligt emot. Därför var det intressant att Ulf Kristersson gick ut med att de vill införa det nationellt, säger hon och tillägger:
– Det känns mer som vänsterpolitik om man nu ska dela upp det i block.
Waara, som själv är lärare i grunden, berättar att frågan om att slopa förskoleavgiften har diskuterats på Socialdemokraternas kongresser. Hon hoppas nu att man gemensamt ska kunna enas om en linje som liknar den som Haparanda tidigare hade.
– Jag är själv lärare och jag förstår inte varför man inte vill satsa på barnen, säger hon.
Reformen har potential att bli en av de största familjepolitiska förändringarna på flera år, men frågan är långt ifrån okomplicerad. Kommuner runt om i landet har olika ekonomiska förutsättningar och en statlig reform kan få stora konsekvenser för lokala budgetar.
Samtidigt pekar kritiker på att det finns en inneboende motsättning i att Moderaterna, som traditionellt förespråkat sänkta skatter och ett mindre statligt åtagande, nu föreslår en generell välfärdsreform som gynnar även höginkomsttagare.
Den kommande debatten lär bli het, både i riksdagen och ute i kommunerna. I Haparanda är man redan inne i diskussionen – och där står två helt olika värderingar mot varandra.
