USA:s agerande mot Danmark och Grönland väcker stark kritik från svensk regeringsrepresentant. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) går nu ut med tydliga invändningar mot amerikanska påtryckningar i regionen och varnar för negativa konsekvenser för Nato-samarbetet.
– Det som USA har gjort och gör mot Danmark och Grönland är dåligt, säger utrikesministern i ett uttalande som betonar allvaret i situationen.
Enligt Malmer Stenergard riskerar USA:s agerande att skada sammanhållningen inom försvarsalliansen Nato, vilket är särskilt problematiskt i en tid när enighet mellan västvärldens demokratier är avgörande för den gemensamma säkerheten.
Bakgrunden till konflikten sträcker sig tillbaka till 2019 när dåvarande president Donald Trump uttryckte intresse för att USA skulle köpa Grönland från Danmark. Det förslaget avfärdades bestämt av den danska regeringen och ledde till diplomatiska spänningar mellan länderna.
Grönland, världens största ö, har under senare år fått ökad geopolitisk betydelse i takt med att klimatförändringarna gör området mer tillgängligt. Den arktiska regionen beräknas innehålla betydande naturresurser som olja, gas och sällsynta jordartsmetaller, vilket ökar stormakternas intresse.
USA har redan en omfattande militär närvaro på Grönland genom flygbasen Thule, som utgör en viktig del i det amerikanska missilförsvaret. Men enligt flera bedömare handlar dagens spänningar mer om långsiktiga strategiska intressen i Arktis, där även Ryssland och Kina visar ökat intresse.
Danmarks relation till Grönland är komplex. Ön har omfattande självstyre men är formellt en del av det danska riket. Grönländska politiker har länge arbetat för ökat självbestämmande, och frågan om eventuell framtida självständighet är ett återkommande tema i grönländsk politik.
För Sverige, som nyligen blivit Nato-medlem, är stabilitet i den nordiska regionen av största vikt. Malmer Stenergards uttalande kan ses som ett uttryck för oro över att spänningar mellan allierade kan försvaga det transatlantiska samarbete som Sverige nu är en del av.
– Vi behöver sammanhållning inom Nato. När större medlemsländer agerar på ett sätt som skapar sprickor i alliansen är det problematiskt för oss alla, särskilt i dagens säkerhetspolitiska läge, utvecklar utrikesministern.
Experter inom internationella relationer pekar på att uttalandet från den svenska utrikesministern är ovanligt direkt i sin kritik mot USA, vilket speglar frågans allvar. Sveriges traditionella position som brobyggare i internationella sammanhang gör kritiken desto mer anmärkningsvärd.
Det danska utrikesdepartementet har ännu inte kommenterat Malmer Stenergards uttalande, men källor inom dansk diplomati uppges välkomna det svenska stödet i frågan.
Från amerikanskt håll har Biden-administrationen tonat ned intresset för direkt kontroll över Grönland jämfört med föregående administration, men USA fortsätter att betrakta regionen som strategiskt viktig för landets säkerhetsintressen.
Konflikten kring Grönland illustrerar de komplexa geopolitiska utmaningar som de nordiska länderna står inför, där samarbete med supermakten USA måste balanseras mot regionala intressen och suveränitetsfrågor.
För Sverige, som nyligen lämnat sin historiska alliansfrihet för Nato-medlemskap, blir förmågan att navigera i dessa spänningar mellan allierade en ny utmaning i utrikespolitiken. Malmer Stenergards tydliga positionering kan ses som ett första test på hur Sverige kommer att agera i sin nya roll som Nato-medlem när spänningar uppstår inom alliansen.
Utvecklingen i frågan kommer sannolikt att följas noga av säkerhetspolitiska bedömare under kommande veckor, särskilt inför det planerade nordiska försvarsministermötet senare denna månad.














7 kommentarer
Det är viktigt att alla demokratier jobbar tillsammans mot en gemensam säkerhet. USA:s påtryckningar verkar försvåra det.
Amerikas agerande mot Grönland verkar vara ett stort steg bakåt. Hoppas att Nato kan stå emot detta och behålla sitt samarbete.
Det är konstigt att USA fortsätter med detta, särskilt med tanke på det politiska läget i världen.
Det skulle vara intressant att höra mer om vilka resurser som finns i Grönland. Arktis kan ju bli en viktig del av framtidens ekonomier.
En intressant fråga är hur detta påverkar övriga länder i Arktis. Finns risk för att andra också börjar utforska Grönlands resurser till sin fördel?
Till skillnad från USA som hotar med ekonomiska påtryckningar, borde man nog se över den gröna energin och dessa sällsynta jordartsmetaller som finns i Arktis.
Man kan undra hur detta kommer påverka de investeringar som redan är gjorda i Grönland. Fossilt bränsle kan ju bli mer tillgängligt.