Mohamsson (L) vill ha maxtak för klasstorlekar

Liberalerna presenterar förslag om elevtak i svenska klassrum

I en tid då svenska skolor brottas med växande utmaningar kring arbetsmiljö och studieresultat kommer nu Liberalerna med ett konkret förslag om att införa ett tak för antal elever i varje klassrum. Partiets ledare Simona Mohamsson framför att 20 elever per klass skulle vara en lämplig gräns för att säkerställa kvalitet i undervisningen.

”Frågar ni mig är 20 elever i ett klassrum en alldeles rimlig målsättning,” säger Mohamsson, som därmed markerar en tydlig position i den pågående skoldebatten.

Förslaget kommer i en tid då många skolor, särskilt i storstadsområden, kämpar med överbelagda klassrum där lärare tvingas hantera grupper på upp till 30 elever eller fler. Pedagoger vittnar om svårigheter att ge varje elev den uppmärksamhet och det stöd som krävs för att säkerställa en god inlärning.

Liberalernas initiativ är inte unikt i ett internationellt perspektiv. Flera länder med framgångsrika skolsystem, som Finland, har redan liknande begränsningar. I Finland ligger det genomsnittliga antalet elever per klass ofta under 20, vilket många utbildningsforskare menar bidrar till landets höga PISA-resultat.

Trots att forskningen inte är helt entydig om exakt hur många elever som är optimalt, visar flera studier att mindre klasser kan ge betydande fördelar, särskilt för elever med särskilda behov eller i socioekonomiskt utsatta områden. Mindre klasser ger lärare bättre möjlighet att individualisera undervisningen och bygga relationer med eleverna.

Kostnaden för att genomföra ett sådant förslag är dock en utmaning. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tidigare varnat för att begränsningar i klasstorlek kan leda till kraftigt ökade utgifter för kommunerna. Fler klasser kräver fler lärare och i många fall även utbyggnad av befintliga skollokaler.

Lärarfacken har generellt ställt sig positiva till begränsningar av klasstorlekar. Lärarförbundet har länge drivit frågan om mindre elevgrupper, med hänvisning till både arbetsmiljö för lärare och utbildningskvalitet för elever.

”Vi ser detta som ett viktigt steg i rätt riktning. Mindre klasser ger lärare bättre förutsättningar att bedriva god undervisning, och det gynnar i slutändan eleverna,” säger en representant för Lärarförbundet i en kommentar till Liberalernas förslag.

Oppositionen har uttryckt skepsis kring förslagets genomförbarhet. Kritiker menar att förslaget skulle kräva en massiv utbyggnad av både skolpersonal och lokaler, något som skulle ta många år att genomföra. De ifrågasätter också om Liberalernas budgetförslag har utrymme för en sådan reform.

Skolverket har tidigare framhållit att klasstorlekar är en faktor bland flera som påverkar skolresultat, men att lärarkompetens och undervisningskvalitet är minst lika viktiga. Myndigheten har dock inte tagit ställning till något specifikt tak för antalet elever.

Implementeringen av ett sådant förslag skulle sannolikt behöva ske gradvis under en längre period. Utmaningarna med lärarbristen i Sverige gör att en snabb övergång till mindre klasser i hela landet skulle vara svår att genomföra.

Liberalernas förslag kan ses som en del i en större diskussion om resurser till skolan och hur dessa bäst ska användas för att förbättra svenska elevers resultat, som under flera år visat negativa trender i internationella jämförelser.

Mohamssons utspel kommer i en tid då skolfrågor står högt på den politiska agendan inför kommande val. Utbildningspolitiken har blivit en central fråga för väljarna, och samtliga partier försöker positionera sig med olika förslag för att vända den negativa utvecklingen i svenska skolan.

Om förslaget skulle genomföras, skulle det innebära en av de mest omfattande strukturella reformerna av skolsystemet på många år. Frågan nu är om Liberalerna kan samla tillräckligt stöd från andra partier för att driva igenom förslaget, eller om det främst kommer att fungera som en profilfråga för partiet i den fortsatta skoldebatten.