Motståndet inom regeringen ökar – förslag om hemlig avlyssning i krypterade appar skjuts fram

Justitiedepartementet skjuter upp den planerade krypteringslagen som skulle ge polisen utökade befogenheter att bekämpa grov brottslighet. Lagen, som väckt stark debatt, möter nu ökande motstånd både inom regeringskansliet och från tunga remissinstanser.

Den kontroversiella lagändringen skulle ge brottsbekämpande myndigheter rätt att bryta krypteringen i kommunikationsappar för att komma åt innehåll i digitala meddelanden. Enligt förespråkare skulle det ge polisen viktiga verktyg i kampen mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet.

Men kritiker har varnat för att lagen riskerar att undergräva grundläggande rättigheter och integritetsskydd. Försvarsmakten har nu också uttryckt oro över potentiella säkerhetsrisker som lagförslaget kan medföra.

Enligt källor med insyn i processen finns betydande meningsskiljaktigheter inom regeringen. Centerpartiet, som ingår i regeringsunderlaget, har länge varit skeptiska till förslaget och framhållit risker för den personliga integriteten och för svenska teknikföretag.

”Det är en extremt komplex fråga med stora tekniska och juridiska utmaningar,” säger en källa inom justitiedepartementet som vill förbli anonym. ”Vi måste väga brottsbekämpningens behov mot både integritetsskydd och cybersäkerhet för hela samhället.”

Försvarsmakten har i sitt remissvar uttryckt oro för att försvagad kryptering skulle kunna skapa sårbarheter som även påverkar nationell säkerhet. I en allt mer digitaliserad värld är stark kryptering inte bara en fråga om privatliv utan också om skydd mot främmande makts cyberattacker.

Datainspektionen och flera andra myndigheter har också flaggat för att lagförslaget i sin nuvarande form riskerar att strida mot både grundlagen och EU-rätt, särskilt dataskyddsförordningen (GDPR).

Teknikföretagen har reagerat starkt mot förslaget. Branschorganisationen IT&Telekomföretagen har varnat för att lagen skulle kunna tvinga företag att bygga in bakdörrar i sina produkter, vilket skulle underminera förtroendet för svenska digitala tjänster globalt.

”Om Sverige inför krav som försvagar kryptering riskerar vi att svenska företag tappar konkurrenskraft internationellt,” säger Anna Nilsson-Ehle, cybersäkerhetsexpert och tidigare styrelseledamot i flera teknikbolag. ”Dessutom finns risken att kriminella helt enkelt byter till tjänster utanför svensk jurisdiktion.”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har tidigare argumenterat för att lagen behövs för att polisen ska kunna möta den tekniska utvecklingen i kriminella nätverk. Krypterad kommunikation har varit ett betydande hinder i flera uppmärksammade utredningar kring gängvåld och narkotikahandel.

Det framskjutna beslutet innebär att regeringen nu avser att återkomma med ett omarbetat förslag efter ytterligare analys. Enligt källor kommer den nya tidsplanen innebära att ett reviderat förslag tidigast kan presenteras under hösten 2024.

Frågan om kryptering och brottsbekämpning är inte unik för Sverige. Flera länder, inklusive Storbritannien, Australien och USA, har brottats med liknande frågeställningar och infört olika grader av lagstiftning för att ge myndigheter tillgång till krypterad data.

EU-kommissionen har samtidigt betonat vikten av stark kryptering för den digitala ekonomin, vilket ytterligare komplicerar frågan för medlemsländerna. Det råder en grundläggande spänning mellan säkerhetsmyndigheters önskan om ökad insyn och behovet av robust cybersäkerhet.

Rikspolischefen Charlotte von Essen har tidigare framhållit att krypterad kommunikation utgör ett växande problem för brottsutredningar. ”Vi ser dagligen hur kriminella nätverk använder krypterade tjänster för att planera och koordinera allvarliga brott,” sade von Essen vid en presskonferens tidigare i år.

Civilsamhällesorganisationer som arbetar med digitala rättigheter välkomnar nu beskedet om uppskjutning. ”Det är positivt att regeringen tar sig tid att verkligen analysera konsekvenserna,” säger Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen. ”Stark kryptering är en förutsättning för ett demokratiskt och säkert digitalt samhälle.”

Frågan väntas fortsätta vara kontroversiell även under den fortsatta beredningen. Både teknikexperter och justitiedepartementet medger att det är en svår balansgång mellan effektiv brottsbekämpning och skydd för digital infrastruktur och personlig integritet.