Regeringen pausar tonårsutvisningar och ändrar regler för arbetskraftsinvandring

Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna presenterade idag flera förändringar i migrationspolitiken, bland annat ett tillfälligt stopp för de omdiskuterade tonårsutvisningarna. Vid en pressträff meddelade statsminister Ulf Kristersson att arbetet med nya lagförändringar pågår för att förhindra att unga personer hamnar i kläm.

”Det handlar om de unga som har gjort rätt för sig men riskerar att komma i kläm”, förklarade Kristersson.

Medan lagändringarna utarbetas kommer utvisningar av personer som nyligen fyllt 18 år att pausas. De som redan fått utvisningsbeslut som vunnit laga kraft kommer att behöva göra en ny ansökan, varpå domstolen får ta ställning på nytt.

Tidöpartierna har tidigare röstat nej till oppositionens förslag om att stoppa tonårsutvisningarna, något Kristersson förklarade med att de velat presentera en ny lagstiftning först.

”Myndigheter kan inte ändra på sina tillämpningar av svensk lag förrän de vet att det kommer en ny lagstiftning”, sade han.

Tonårsutvisningarna har blivit en het politisk fråga efter att flera medier rapporterat om fall där unga över 18 år utvisats. Problematiken har förvärrats sedan regeringen år 2023 slopade möjligheten till uppehållstillstånd på grund av ”särskilt ömmande omständigheter”. Förändringen har inneburit att personer över 18 år inte längre ses som en del av sin kärnfamilj och utvisas om de saknar egna asylskäl.

Tidöpartierna meddelade även att de kommit överens om att komplettera utredningen om att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade. Enligt Kristersson ska förändringarna inte förhindra möjligheten att söka medborgarskap. Omvandlingen har varit en central fråga för Sverigedemokraterna, och partiledare Jimmie Åkesson betonade att arbetet ska genomföras ”med minsta möjliga tidsförskjutning”.

Det råder dock fortfarande oenighet mellan partierna om huruvida redan utfärdade permanenta uppehållstillstånd ska kunna dras tillbaka. Åkesson uttryckte besvikelse över att Liberalerna ändrat ståndpunkt i frågan.

”Vi har kommit överens om att vi kompletterar i de delar som vi menar måste kompletteras. Sen ska det här göras skyndsamt. Får jag bestämma så kan man göra det här ganska snabbt”, sade Åkesson.

Liberalernas Simona Mohamsson klargjorde att partiet endast gått med på att komplettera utredningen eftersom den ansågs bristfällig.

”Jag kan konstatera att en majoritet av riksdagens partier inte är för att dra undan mattan för människor som varje dag går upp och sätter på kaffet. Jag tror att det vore dåligt för Sverige”, sade Mohamsson.

Ytterligare en förändring gäller reglerna för så kallat spårbyte. Personer som fått uppehållstillstånd via arbete men behöver söka nytt arbetstillstånd kommer framöver att kunna göra detta utan att lämna Sverige, vilket tidigare varit ett krav.

”Det har gett orimliga konsekvenser, inte minst inom vården. Det finns även flera uppmärksammade fall på detta, och därför så är jag glad över att i dag kunna meddela att vi nu ändrar i reglerna”, sade KD-ledaren Ebba Busch.

Spårbyte, där asylsökande som fått avslag kan söka uppehållstillstånd baserat på anställning, avskaffades den 1 april förra året. Efter lagändringen har det inte varit möjligt att ansöka om arbetsrelaterat uppehållstillstånd utan att först lämna landet.

Regeringen inför även undantag från det skärpta lönekravet för arbetstillstånd som träder i kraft den 1 juni. Då höjs lönekravet till 90 procent av medianlönen, cirka 33 400 kronor. Undantag kommer att göras för vissa bristyrken, framför allt inom vård och omsorg. Även ukrainska medborgare kommer att undantas från lönekravet och ges möjlighet att övergå till arbetskraftsinvandring eller studier medan de befinner sig i Sverige.