Regeringens utredning om barn- och ungdomsvården återkallad på grund av felaktiga referenser

Den 20 januari presenterade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall tillsammans med Thomas Ardenfors, regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, en rad förslag ämnade att stärka barn- och ungdomsvården i Sverige.

Ardenfors slutredovisning, promemorian ”Samling runt barnet – en likvärdig och kvalitativ vård inom den sociala barn- och ungdomsvården”, skickades ut på remiss en månad senare. Men den 13 mars kom ett oväntat besked från Regeringskansliet: promemorian återkallades på grund av att man uppmärksammats på ”ett antal fel i promemorians referenser”.

Efter en granskning genomförd av Dagens Nyheter har det framkommit att dokumentet innehåller flera referenser som verkar vara fabricerade. Bland annat refererar promemorian till en slutrapport och en kunskapsöversikt som enligt texten ska ha publicerats av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). När myndigheten kontaktades bekräftade de att dessa dokument inte existerar.

I ett annat avsnitt som behandlar tillsynen av barn- och ungdomsvården hävdar Ardenfors att hans bedömning överensstämmer med vad ”till exempel Riksrevisionen och Statskontoret tidigare visat”. De granskningsrapporter som anges i referenserna existerar dock inte. Ärendenumren som anges i texten hänvisar istället till helt andra rapporter – en om Tullverket och en annan om unga som varken arbetar eller studerar.

Olle Castelius, pressekreterare vid Riksrevisionen, bekräftar problemet i ett mejl: ”Riksrevisionen har publicerat ett antal rapporter som rör vård och omsorg, men ingen med det namnet. Rapportnumret hänvisar till en annan rapport som belyser andra frågor.”

Marcus Forsgren, kommunikatör på Statskontoret, bekräftar samma sak: ”Vi har dubbelkollat och Statskontoret har inte skrivit några rapporter med dessa rapportnummer och titlar. Men Statskontoret har skrivit rapporter på liknande teman genom åren.”

Granskningen visar även att promemorian refererar till vetenskapliga studier om familjehem, men med felaktiga namn på studierna, författarna eller tidskrifterna. Dessutom har flera statliga utredningar tillskrivits fel namn eller SOU-nummer.

Linnéa Schor Radeborn, pressekreterare hos socialtjänstminister Waltersson Grönvall, bekräftar att promemorian dragits tillbaka men vill inte gå in på detaljer: ”Det som hänt är att departementet blev uppmärksammat på kvalitetsbrister när det kom till referenshanteringen. Vi vet inte exakt vad det är som är fel men nu ska man gå igenom promemorian för kvalitetssäkring och hantera det som vi blivit uppmärksammade på.”

Thomas Ardenfors har avböjt en vanlig intervju men skriver i ett mejl att han beklagar det som hänt. ”När det gäller de konkreta exempel på referensmaterial du pekar på vet jag inte i dag vad som brustit i hanteringen av dem. När utredningen lämnades över var även mitt uppdrag slutfört, men jag är mycket angelägen om att följa upp detta för att få en tydlig bild av vad som gjort att det finns brister i några av referenserna. Som utredare är jag självklart ytterst ansvarig för min produkt.”

I takt med att AI-verktyg blivit allt mer utbredda har flera fall av fabricerade referenser uppmärksammats i Sverige. Bland annat har Lunds universitet varit i blåsväder efter att ha publicerat texter med referenser till studier som inte existerar. Huruvida AI-verktyg använts i detta fall uppger Thomas Ardenfors att han inte har kunskap om i nuläget.

Trots bristerna anser Ardenfors att förslagen i promemorian fortfarande är relevanta och användbara. Han menar att de primärt bygger på omfattande konsultationer med kommuner, familjehem och placerade unga, snarare än på de akademiska referenserna som nu visat sig vara problematiska.

”Det är således förslag som står på egna ben och som inte bygger på de olika artiklar och rapporter som nämns som referenser. De många citaten och förslagen från mina många möten, samt alla inspel jag fått på annat sätt, är grunden för mina förslag”, skriver Ardenfors.

Händelsen väcker frågor om kvalitetssäkring av statliga utredningar och hur referenshantering sköts i offentliga dokument. Regeringskansliet har ännu inte meddelat när en reviderad version av promemorian kan förväntas.