Sverige står inför en utmaning med att behålla framtida forskare och doktorander. Enligt en nyligen genomförd utredning av Mattias Pleiner rapporterar det att över sex av tio doktorander lämnar landet några år efter fullbordad utbildning. Utredningen, som har presenterats för migrationsminister Johan Forssell, härleder den höga avhoppsfrekvensen till de nuvarande migrationsreglerna som anses försvåra för forskare och doktorander att stanna och verka i Sverige. Forssell uttrycker en tydlig avsikt att förändra detta, med målsättningen att attrahera topptalanger och förena dem med landets forskningsmiljö.
Utredningen erbjuder flera förslag för att förenkla möjligheterna för forskare och doktorander att få permanent uppehållstillstånd. En stor del av problemet är de strikta försörjningskrav som i dagsläget kräver att den som vill stanna i Sverige måste ha en anställning eller driva ett företag som genererar inkomst. Eftersom många doktorander är beroende av stipendier för sin försörjning, föreslås det att stipendier ska kunna inkluderas i beräkningen av försörjningskraven. Detta skulle underlätta för doktorander att stanna i Sverige och bidra till den akademiska miljön.
Samtidigt lyfter utredningen fram att det också finns svagheter i systemet som behöver åtgärdas. Det påpekas av Forssell att det finns ”starka indikationer” på att uppehållstillstånd för studier ibland missbrukas, med individer som övergår till arbete istället för att studera som avsett. Som en reaktion på detta föreslås skärpningar av regler för utländska studenter, vilket bland annat inkluderar att begränsa rätten att arbeta vid sidan av sina studier till 15 timmar per vecka. De nya reglerna ska främst försäkra att studenter fokuserar på sin utbildning.
Det uppstår frågor kring om dessa begränsningar kan avskräcka potentiella studenter från att välja Sverige för sina studier. Mattias Pleiner, som ansvarar för utredningen, poängterar att studenter huvudsakligen bör vara här för utbildning och att de seriösa studenterna inte bör påverkas negativt av dessa nya regler. Det finns även undantag vid studierelaterade arbeten, vilket kan säkra en balans mellan arbete och studier för de som vill fördjupa sina erfarenheter.
Vidare föreslås det även att Migrationsverket och Säkerhetspolisen får tillgång till mer information kring registrering av studenter och antagningar. Det innebär att ytterligare uppgifter om utländska medborgare kommer att inkluderas i systemet för att effektivt kunna informera myndigheterna om studenters status. Den strategiska planen syftar till att förenkla processen för lärosäten att meddela Migrationsverket vid förändringar i studenternas studiestatus.
Utredningen innehåller också specifika åtgärder för att förbättra förutsättningarna för utländska forskare och doktorander, vilket inkluderar möjligheten att söka uppehållstillstånd för arbete efter avklarad forskning, samt förbättrade ansökningsprocesser för permanent uppehållstillstånd. En viktig del är åtgärder för familjemedlemmar, där deras uppehållstillstånd kan återkallas under vissa omständigheter, vilket syftar till att motverka missbruk av systemet. Dessa förslag skickas nu på remiss och kan tidigast träda i kraft under mars 2026, vilket ger tid för ytterligare analys av deras potentiella effekter.
Sammanfattningsvis syftar utredningen till att skapa en balans mellan att attrahera internationella talanger och åtgärda problematiska aspekter av dagens migrationssystem. Genom att göra det lättare för forskare och doktorander att stanna, ökar chansen för att Sverige kan behålla sina mest lovande akademiska talanger, vilket i sin tur kan leda till ökad forskningskapacitet och innovation inom landet.
