Rekordhögt förtroende för det svenska försvaret

Sveriges försvarsförmåga får rekordstort förtroende bland medborgarna

Förtroendet för Sveriges förmåga att försvara sig mot främmande makt har nått sin högsta nivå på elva år. Enligt en ny mätning från DN/Ipsos uppger nu nästan fyra av tio väljare att de har stort förtroende för Sveriges försvarsförmåga, vilket är en dramatisk ökning jämfört med bottennoteringar från tidigare år.

”Det är en dramatisk förändring över tid. Andelen som litar på försvaret har fördubblats jämfört med tiden före Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina,” säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Bakgrunden till förtroendeökningen kan härledas till det förändrade säkerhetsläget i Europa. Sveriges säkerhetsläge beskrivs nu som det allvarligaste sedan andra världskriget, med Rysslands krig mot Ukraina som snart pågått i fyra år. Detta tillsammans med andra internationella oroshärdar och ett mer nyckfullt agerande från USA har förstärkt känslan av osäkerhet.

Omläggningen av svensk försvarspolitik har pågått i ungefär tio år. Militärutgifterna har under denna period tredubblats, och utvecklingen har accelererat markant efter krigsutbrottet i Ukraina 2022. Idag står samtliga åtta riksdagspartier bakom försvarsupprustningen.

Förtroendet för försvaret ökar brett i de flesta väljargrupper. I den senaste mätningen är uppgången särskilt tydlig bland kvinnor. Vänsterpartiets sympatisörer utmärker sig som mest skeptiska, medan entusiasmen är störst bland Moderaternas och Liberalernas väljare.

Sveriges inträde i Nato den 7 mars 2024 har också bidragit till det ökade förtroendet. Opinionen kring Natomedlemskapet genomgick en drastisk förändring i samband med Rysslands anfall på Ukraina 2022, samtidigt som Socialdemokraterna bytte ståndpunkt och gav upp alliansfriheten. När regeringen under Magdalena Andersson lämnade in medlemsansökan sommaren 2022 hade den en klar majoritet av väljarna bakom sig.

Sedan dess har stödet för Natomedlemskapet fortsatt att öka. I DN/Ipsos senaste mätning uppger nästan två av tre att de stödjer medlemskapet, vilket också är en rekordnotering.

”Förklaringen är nog helt enkelt den oroliga omvärlden,” menar Källebring.

Natosympatierna är starkast bland män och äldre väljare, men har ökat mest bland kvinnor. Sett till politisk hemvist är Natoanhängarna fler än motståndarna bland alla partiers väljare utom Vänsterpartiets. Sex av åtta riksdagspartier röstade för medlemskapet, Miljöpartiet har sedan accepterat det, medan Vänsterpartiet fortsatt är kritiskt men inte aktivt driver att Sverige ska lämna alliansen.

Nicklas Källebring bedömer att uppfattningarna om försvaret och Nato hänger ihop. Arbetet med att integrera den svenska försvarsmakten i Natos organisation och strategi pågår för fullt. Detta, i kombination med den pågående upprustningen, kan uppfattas av väljarna som en höjd försvarsförmåga.

Intressant nog har inte tilltron till Nato minskat trots president Trumps kontroversiella utspel om Grönland och hans mer välvilliga inställning till Ryssland. Mätningen genomfördes dock före USA:s militära insats mot Venezuela. En tidigare undersökning från DN/Ipsos har visat att svenska väljare inte litar på att USA skulle komma till undsättning om Ryssland skulle anfalla.

”Väljarna ser samtidigt att försvarssamarbetet stärks mellan övriga nordiska länder och med Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Man drar kanske slutsatsen att ett Nato utan amerikansk dominans ändå kan vara starkt när många europeiska länder rustar upp,” säger Källebring.

Undersökningen genomfördes av Ipsos under perioden 2-14 december med 1 560 intervjuer bland röstberättigade personer. Urvalet bestod av både slumpmässigt utvalda deltagare via sms, mejl och post, samt ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel för att säkerställa representativiteten hos de svarande.