Sexbrottslingar ska kunna dömas till livstid

Dubbla straff för gängkriminella ska omfatta alla typer av brott

Justitieutskottets ordförande Henrik Vinge (SD) meddelade idag att de föreslagna hårdare straffen mot gängkriminella kommer att gälla för alla typer av brott. Bestämmelsen är utformad för att ha bred tillämpning och omfattar allt från våldsbrott till ekonomiska brott.

”Bestämmelsen slår brett och kommer att träffa allt från skjutningar, sprängningar, bedrägerier till brott som riktar sig mot välfärdssystem,” förklarar Vinge.

Detta innebär i praktiken att exempelvis grova bedrägerier som begås i gängkontext kan resultera i fängelsestraff på upp till sex år, jämfört med det allmänna maxstraffet på tre år. Principen är tydlig – straffen ska dubbleras när brotten har koppling till kriminella gäng.

Vinge förtydligar dock att det kan finnas skäl för undantag. Personer som utnyttjas eller utpressas av kriminella nätverk kan komma att bedömas annorlunda. Å andra sidan kan personer i ledande positioner inom gängen få ännu strängare påföljder.

”Om det däremot rör sig om en person i en ledande position kan straffet höjas till mer än det dubbla,” säger Vinge.

En betydelsefull aspekt i förslaget är att ung ålder inte kommer att betraktas som en förmildrande omständighet. Justitieminister Gunnar Strömmer poängterar att de nya reglerna kommer att gälla alla som är straffmyndiga.

På frågan om hur man ska definiera vem som är gängbrottsling svarade justitieministern att det avgörs av omständigheterna i varje enskilt fall.

”Man tittar på vilket brott som har begåtts och om det har begåtts tillsammans med andra eller i organiserad form. Det är omständigheterna i det konkreta fallet som avgör,” förklarar Strömmer.

Lagrådsremissen innehåller totalt 50 straffskärpningar och speglar regeringens ambition att kraftigt höja straffen för allvarliga brott. Bland annat föreslås en höjning av maxstraffen för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och våldtäkt mot barn från tio till tolv år.

En annan central förändring rör häktningsreglerna. Justitieminister Strömmer beskriver att presumtionen för häktning, alltså utgångspunkten att en misstänkt ska häktas, kommer att utvidgas till att omfatta fler brottskategorier.

För upprepade grova sexualbrott föreslås möjligheten att döma till livstids fängelse i särskilda fall. Liberalernas rättspolitiska talesperson Martin Melin förtydligar att detta ska vara möjligt om någon döms för flera brott där maxstraffet är tolv år, vilket regeringen parallellt föreslår ska gälla för grov våldtäkt.

Tidplanen för genomförandet är ambitiös. Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 3 juli i år, vilket är tidigare än vad den bakomliggande utredningen föreslagit. Detta trots att Kriminalvården redan är hårt belastad. Regeringen gör dock bedömningen att myndigheten kommer att ha tillräcklig kapacitet för att hantera de skärpta straffen.

Justitieminister Strömmer uttrycker tydligt regeringens förändrade prioritering inom kriminalpolitiken.

”Vi vill skifta fokus från gärningsperson till brottsoffer och samhällets behov av att skyddas från farliga kriminella personer,” säger han och avslutar med den koncisa formuleringen: ”Vi vill att brottslingar ska sitta inne så att skötsamma människor vågar vara ute.”

Den omfattande straffskärpningspaketet är en central del i regeringens och samarbetspartiernas strategi för att bekämpa gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället. Kritiker har dock ställt frågor kring huruvida hårdare straff verkligen leder till minskad brottslighet och om Kriminalvården har resurser att hantera fler och längre fängelsestraff.