På fredagen mottog skolminister Simona Mohamsson (L) slutbetänkandet från regeringens vinstutredning som syftar till att skärpa regelverket för friskolor. Enligt Mohamsson handlar förslagen om att förbättra friskoleverksamheten som på flera håll brister i kvalitet.
”Det handlar till exempel om skolor som satt i system att anställa obehöriga lärare och som har stora problem med glädjebetyg,” förklarar skolministern vid överlämnandet.
Ett centralt problem som Mohamsson lyfter är att vissa skolkoncerner använder skolpengen, som egentligen är avsedd för elevernas utbildning, till verksamheter som saknar koppling till skolväsendet.
”Dessa aktörer har inte i vårt skolsystem att göra. När man går till skolan för att lära sig saker ska man vara trygg med att det är en plats för barnen och inte för börsen,” säger Mohamsson. Hon betonar att detta är en del av regeringens omfattande reformarbete på skolområdet under mandatperioden.
Skolministern understryker att hon behöver granska utredningens olika förslag innan hon kan uttala sig om vilka som kan bli konkreta lagförslag.
Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Anders Ygeman är dock kritisk och menar att utredningens förslag är verkningslösa.
”Det finns ingenting i det som föreslås som på något avgörande sätt skulle begränsa vinsterna. Vinstjakten kommer att fortsätta och utdelningen till skolkoncernen kommer att fortsätta, läckaget av resurser från klassrummen kommer att fortsätta,” säger han.
Ygeman saknar också förslag som begränsar det han benämner som överkompensation av friskolor. Han menar att ersättningen borde vara lägre eftersom friskolorna inte har samma breda ansvar som kommunala huvudmän. Socialdemokraterna förespråkar istället ett uttryckligt vinstförbud och skärpta krav på behöriga lärare.
Centerpartiets talesperson i skolfrågor, Niels Paarup Petersen, är skeptisk till att några konkreta lagförslag kommer att presenteras före valet.
”De bara pratar om att ’nu ska vi städa upp i friskolesystemet’. Men det kommer inte att tas några beslut före valet,” säger han och menar att regeringen skjuter problemen med friskolorna på framtiden.
Almega utbildning, bransch- och arbetsgivarorganisationen för friskolor, riktar skarp kritik mot de presenterade förslagen. Förbundsdirektör Andreas Mörck kallar det en ”superbyråkratisering” som inte kommer att hjälpa en enda elev.
Han ser dock positivt på vissa delar av det första delbetänkandet som presenterades i våras, särskilt förslagen om tuffare krav på skolägare genom ägar- och ledningsprövning samt utdrag ur brottsregister.
Mörck är särskilt kritisk till förslaget om hårdare reglering av rätten att utöka verksamheten, exempelvis när en friskola vill starta en ny klass.
”Har man redan godkänt och bedriver en bra verksamhet, måste du ha ett extra godkännande om du ska fortsätta att växa. Då är det ju snarare ett hinder mot välfungerande verksamhet, byråkrati, och det tror jag är dåligt,” säger han.
Enligt Mörck vore det bättre att införa ett gemensamt skolval och ett samråd mellan kommuner och friskolor istället för en ny tillståndsprövning hos Skolinspektionen. Han delar Paarup Petersens tvivel om att regeringen kommer att hinna presentera något färdigt lagförslag före valet.
”Jag skulle bli oerhört förvånad om de hinner med mer än en lagrådsremiss, och ett mer skyndsamt genomförande vore dessutom bekymmersamt,” säger Mörck. Han uttrycker oro för att diskussionen kommer att präglas av politisk strid snarare än fokus på elever och barn.
Simona Mohamsson hävdar dock att regeringen kommer att hinna med en reformering av friskolesystemet före valet.
”Vi kommer lägga fram en proposition på riksdagens bord som innebär förändringar i friskolesystemet för första gången sen friskolesystemet antogs. Regeringen har också budgeterat för det i 2026 års budget. Jag kommer att återkomma med detaljerna i närtid.”
Utredningen föreslår bland annat begränsning av friskolors rätt att expandera, skärpt tillståndsprövning, samt ökad transparens i ekonomin där varje friskolas ekonomi ska särredovisas. Dessutom föreslås att skolpeng och statsbidrag ska kunna stoppas vid misskötsel och att det ska bli lättare att stänga eller tvångsförvalta problematiska friskolor.
15 kommentarer
Kritiken från Socialdemokraterna är intressant. Vilka alternativ föreslår de istället för regeringens förslag?
De fick nog inte tid att presentera några detaljeradare lösningar.
Det är en viktig fråga, men hur väl fungerar de olika förslagen för att förbättra situationen? Det behövs nog flera perspektiv.
Ja, det är svårt att veta förrän man får se hur det implementeras.
Det låter som om det finns allvarliga fel i vissa skolkoncerner. Skolpengen ska självklart gå till undervisningen.
Absolut, pengarna ska gå till barnens utveckling, inte till kontot på börsen.
Det är allvarligt med obehöriga lärare och glädjebetyg. Barnen ska få en egentlig utbildning.
Precis, det måste sättas stopp för det här.
Hoppas att skolministern går igenom förslagen ordentligt. Man vill inte riskera att skolorna försämras ännu mer.
Ja, det skulle vara en katastrof.
Skulle vara intressant att se hur skolkoncernerna själva svarar på dessa anklagelser.
Ja, de har nog mycket att svara för.
Det är bra att skolministern ser vikten av att förbättra kvaliteten på friskolorna. Det är viktigt att barnen får en bra utbildning.
Ja, men det borde vara en självklarhet att alla skolor följer regelverket.
Hoppas att förändringarna kommer snart. Vissa skolor har verkligen behövt detta i åratal.