Tomas Ramberg: Småpartiernas kamp börjar nu

Efter en period med vikande väljarstöd kan regeringspartierna nu hoppas på ett uppsving inför valet. Det gamla talesättet om att mindre partier tenderar att få ökat stöd ju närmare valdagen kommer kan bli en välkommen sanning för framförallt regeringssidan i årets val.

Den politiska termometern visar att särskilt de mindre partierna i regeringsunderlaget har haft det tufft i opinionen under mandatperioden. Svängningar i väljarstödet är vanliga, men för partier som balanserar nära fyraprocentsspärren kan även små förändringar få avgörande betydelse för representation i riksdagen.

Politiska analytiker pekar på flera faktorer som kan förklara varför små partier ofta ser ett uppsving närmare valet. När mediernas bevakning intensifieras får även mindre partier större utrymme att nå ut med sina hjärtefrågor. Samtidigt blir väljarna mer angelägna om att sätta sig in i politiken och partiernas ställningstaganden.

För regeringspartierna är läget utmanande. De har tvingats kompromissa i flera frågor för att hålla ihop regeringssamarbetet, något som kan ha bidragit till ett minskat förtroende bland väljarna. Samtidigt bär de ansvaret för en rad svåra beslut under mandatperioden, där effekterna inte alltid uppfattas som positiva av allmänheten.

”Regeringspartier har alltid en särskild utmaning eftersom de måste ta ansvar för svåra beslut. Det är enklare för oppositionspartier att kritisera än att själva leverera lösningar,” säger en statsvetare vid Stockholms universitet.

Under den senaste tiden har flera tunga frågor som energipolitik, brottslighet och välfärd dominerat den politiska debatten. Hur partierna positionerar sig i dessa frågor kan bli avgörande för väljarstödet. Särskilt för småpartier gäller det att tydligt visa på sin relevans och sina unika ståndpunkter.

Historiskt sett har väljarstödet för mindre partier ofta förstärkts under valrörelsens slutskede. Denna tendens kan delvis förklaras av att taktikröstning blir vanligare – sympatisörer till större partier röstar på mindre allierade partier för att säkerställa att de kommer över spärren till riksdagen.

Samtidigt visar forskning att en betydande del av väljarkåren bestämmer sig sent. Uppemot 30 procent av väljarna uppger i undersökningar att de bestämmer sig för vilket parti de ska rösta på först under valrörelsens sista veckor eller till och med på valdagen.

För regeringssidan innebär detta både en utmaning och en möjlighet. De måste både försvara sin politik och samtidigt visa på framtidsvisioner som kan attrahera tveksamma väljare. Kritiker menar dock att regeringen riskerar att hamna i en defensiv position där man främst försvarar redan genomförda beslut snarare än att presentera nya idéer.

Oppositionspartierna har å sin sida fördelen att kunna kritisera regeringens politik utan att behöva ta ansvar för genomförandet. Samtidigt ställs krav på att presentera trovärdiga alternativ för att övertyga väljarna.

Inför den intensiva valspurten planerar partierna nu kampanjaktiviteter över hela landet. Regeringspartierna satsar särskilt på att nå ut i storstadsregionerna där de traditionellt har starkt stöd, medan vissa oppositionspartier fokuserar mer på landsbygden och mindre orter.

Experter påpekar att även internationella händelser kan påverka väljarnas uppfattningar under valrörelsens slutskede. Ekonomiska nyheter, utrikespolitiska kriser eller oväntade händelser kan snabbt förändra valrörelsens fokus och därmed partiernas förutsättningar.

Valrörelsens sista veckor kommer att bli avgörande. För regeringssidan är förhoppningen att talesättet om små partiers uppsving inför valet verkligen håller streck. Men i en tid präglad av osäkerhet och snabba förändringar är utgången svårare att förutse än någonsin.