Tungviktare och inflytelserika doldisar – här är politikerna att hålla koll på 2026

Efter valåret 2022 och EU-valet 2024 dröjer det inte länge innan det är dags för nästa stora politiska uppgörelse i Sverige. Valåret 2026 närmar sig med stormsteg och bakom kulisserna pågår redan nu positioneringarna inför den stundande kampen om regeringsmakten.

Maktbalansen i svensk politik befinner sig i ett känsligt läge. Tidermanregeringen med stöd av Sverigedemokraterna har en skör majoritet i riksdagen, medan oppositionen försöker hitta nya sätt att utmana och presentera ett trovärdigt alternativ för väljarna.

I detta politiska landskap finns flera nyckelspelare vars handlingar kan få avgörande betydelse för valutgången 2026. Särskilt intressant blir utvecklingen inom partierna där flera nya ansikten har dykt upp samtidigt som etablerade politiker omdefinierar sina roller.

Inom Socialdemokraterna har Magdalena Andersson konsoliderat sin position som partiledare efter valförlusten 2022. Partiet står inför utmaningen att både återvinna förtroendet hos traditionella väljare i arbetarklassen och samtidigt attrahera storstadsväljare som lockas av miljöfrågor och liberal identitetspolitik. Flera yngre S-politiker positionerar sig nu för att bli tongivande i denna balansgång.

Moderaternas Ulf Kristersson har som statsminister den svåra uppgiften att hålla ihop en regering där kompromisser med Sverigedemokraterna är nödvändiga för att få igenom politik. Hur han hanterar utmaningar inom migration, kriminalpolitik och ekonomi blir avgörande för partiets valresultat 2026. Inom partiet finns flera potentiella efterträdare som noggrant bevakar utvecklingen.

Sverigedemokraterna med Jimmie Åkesson i spetsen befinner sig i en ny position som stödparti till regeringen. Detta innebär både möjligheter och risker. Partiet kan peka på konkreta politiska framgångar, men riskerar samtidigt att tappa profil när kompromisser blir nödvändiga. Flera av partiets andra företrädare har fått mer framträdande roller som kan bli viktiga inför 2026.

I Centerpartiet har Muharrem Demirok tagit över efter Annie Lööf och står inför utmaningen att tydliggöra partiets position i det politiska landskapet. Partiet behöver hitta en tydlig linje för att inte klämmas mellan blocken, vilket öppnar för nya politiska talanger att träda fram.

För Vänsterpartiet har Nooshi Dadgostar etablerat sig som en stark ledare, men partiet brottas med interna spänningar kring balansen mellan traditionella vänsterfrågor och identitetspolitik. Hur dessa konflikter hanteras kan avgöra partiets relevans 2026.

Miljöpartiet med språkrören Per Bolund och Märta Stenevi kämpar för att återfå väljarnas förtroende efter tuffa valresultat. Klimatfrågan står fortsatt högt på agendan, men partiet behöver förnya sitt budskap för att nå framgång, vilket öppnar för nya namn att kliva fram.

Liberalernas Johan Pehrson balanserar på en tunn lina i regeringssamarbetet. Partiet har flera gånger hamnat i svåra lägen när Sverigedemokraternas inflytande blivit tydligt i politiken. Interna spänningar och potentiella utmanare om ledarskapet gör partiet särskilt intressant att följa.

Kristdemokraterna under Ebba Busch har positionerat sig som ett tydligt högerparti, men utmanas av konkurrensen från både Moderaterna och Sverigedemokraterna. Partiets förmåga att hitta profilfrågor där man kan sticka ut blir avgörande för framgången 2026.

Det politiska året 2026 kommer sannolikt att präglas av hårda debatter om migration, kriminalpolitik, ekonomi och klimat. Säkerhetsläget i Europa och Sveriges NATO-medlemskap blir också centrala frågor. I denna komplexa miljö kommer nya politiska stjärnor att födas medan andra riskerar att falla i glömska.

För de politiska partierna handlar de kommande två åren om att bygga trovärdiga alternativ för väljarna och samtidigt hantera interna strider om makt och inflytande. Det blir en period då dagens positioneringar och strategiska beslut kan få långtgående konsekvenser för det politiska landskapet efter valet 2026.