UNHCR: Flyktingkonventionen hindrar inte utvisningar av våldtäktsmän

Svenska regeringen söker ändra tillämpningen av FN:s flyktingkonvention

I en intervju med TV4 meddelade migrationsminister Johan Forssell (M) att regeringen avser ta initiativ till att ändra hur FN:s flyktingkonvention från 1951 tillämpas i Sverige. Enligt ministern är konventionen föråldrad och ”står i vägen” för landets migrationspolitiska ambitioner.

”Våldtäktsmän ska kunna utvisas. Det är inte konstigare än så”, förklarade Forssell i TV4 Nyheterna. Han förtydligade senare genom sin pressekreterare att det handlar om att ändra tillämpningen av konventionen snarare än konventionen i sig.

Utspelet möttes dock omgående av invändningar från Annika Sandlund, chef för FN:s flyktingorgan UNHCR i Norden och Baltikum. Hon påpekade att konventionen redan idag ger utrymme för utvisning av personer som begått grova brott.

”Flyktingkonventionen hindrar inte stater från att utvisa personer som har begått allvarliga brott och som är en fara för samhället”, framhöll Sandlund.

Flyktingkonventionen specificerar att den som befunnits skyldig till ett ”synnerligen grovt brott” kan utvisas eller avvisas från en stat. Regeringens förslag innebär att våldtäkter och andra grova sexualbrott per automatik ska klassificeras som synnerligen grova, utan att domstolar behöver göra en individuell bedömning i varje enskilt fall.

Detta står i kontrast till UNHCR:s uppfattning. Enligt organisationen finns redan tydliga riktlinjer, som Sverige accepterat, för vilka brott som kan definieras som ”synnerligt allvarliga”.

”Brott mot liv, våldtäkt, penningtvätt, organiserad brottslighet, hatbrott och narkotikahandel är alla sådana brott som undergräver allmän ordning och skadar samhällets intressen”, förtydligade Sandlund.

UNHCR betonar dock vikten av att varje enskilt fall prövas individuellt i domstol. I en skriftlig kommentar förklarade organisationen: ”UNHCR kan bidra med expertis, internationell rättspraxis och vägledning, men är inte en domstol. Flyktingkonventionen bygger på antagandet att nationella domstolar gör den inledande prövningen. Det är därför varken önskvärt eller ändamålsenligt att flytta denna bedömning bort från domstolarna eller att frångå den nuvarande ordningen.”

Trots invändningarna från UNHCR vidhåller Johan Forssell sin linje. I ett skriftligt uttalande till Dagens Nyheter förklarade han: ”Om man kommer till Sverige och begår en våldtäkt ska man utvisas, även om man har flyktingstatus. Det handlar ytterst om att stå upp för brottsoffren och för alla människor som gör rätt för sig.”

Debatten om flyktingkonventionens tillämpning är inte unik för Sverige. Flera andra länder, däribland Danmark och Storbritannien, har enligt Sandlund tidigare lyft liknande frågor.

”Det finns flera länder som funderar på hur man kan tillämpa flyktingkonventioner och andra människorättskonventioner på ett sätt som skulle ge stater större möjlighet att utvisa människor som har begått brott”, förklarade hon.

Diskussionen äger rum i en tid då migrationspolitiken står högt på den politiska agendan i Sverige och flera andra europeiska länder. Regeringens förslag kan ses som en del av en bredare ambition att skärpa landets migrationspolitik, vilket varit ett centralt vallöfte från Moderaterna och deras samarbetspartier.

Frågan återspeglar den större politiska spänningen mellan striktare gränskontroll och utvisningspolicy å ena sidan, och respekt för internationella konventioner och individuella rättssäkerhetsgarantier å andra sidan – en balansakt som flera europeiska länder för närvarande navigerar i.

För personer med flyktingstatus i Sverige innebär regeringens förslag potentiellt långtgående konsekvenser, där vissa brottskategorier automatiskt skulle leda till utvisning utan den individuella prövning som hittills varit standard i det svenska rättssystemet.